Vad är dröjsmålsränta?

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en ränta som en kredittagare kan bli skyldig att betala om denne inte betalar en skuld i tid. I regel uttrycks dröjsmålsräntan som en procentandel av skulden per dag, månad eller år. Dröjsmålsränta används som en påminnelse och kostnad för att skynda på betalningen av en förfallen skuld.

Rätten till dröjsmålsränta regleras av räntelagen

Dröjsmålsränta regleras av räntelagen. Räntelagen är dispositiv, vilket innebär att den gäller om inget annat har avtalats. Villkoren för dröjsmålsränta kan således avtalas till något annat än vad räntelagen utgår ifrån. Till exempel kan dröjsmålsräntan bli både högre och lägre än vad som anges i lagen.

Dröjsmålsränta beräknas på skuldbelopp inklusive moms

Dröjsmålsränta beräknas på det aktuella skuldbeloppet. Skuldbeloppet är lika med fakturabeloppet inklusive moms, men exklusive avgifter (till exempel påminnelse- eller aviavgifter). Dröjsmålsränta beräknas i regel inte på tidigare debiterad dröjsmålsränta som ännu inte har betalats.

Om det har avtalats om att dröjsmålsränta ska beräknas på tidigare debiterad dröjsmålsränta gäller dock det som avtalats.

Dröjsmålsränta baseras på referens- eller kreditränta

Hos en del långivare beräknas dröjsmålsräntan utifrån Riksbankens referensränta med ett tillägg (till exempel referensräntan med ett tillägg av 20 procentenheter). En del långivare debiterar dröjsmålsränta beräknad utifrån krediträntan med ett tillägg (till exempel krediträntan med ett tillägg av 10 procentenheter).

Så beräknas dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta kan beräknas med formeln D = (s x i) x (n / 365). För att räkna ut D = dröjsmålsränta i kronor behövs variablerna s = skuldbelopp på förfallodagen, i = dröjsmålsränta i procent per år och n = antal dagar som betalningen är försenad.

För ett skuldbelopp på 10 000 kronor med en årlig dröjsmålsränta på 19 procent där betalningen är försenad med 30 dagar blir dröjsmålsräntan cirka 156 kronor ((10 000 x 0,19) x (30 / 365) = 156). Se också: beräkna ränta på lån

Räkna ut dröjsmålsränta per dag

För att räkna ut dröjsmålsränta per dag multipliceras skuldbeloppet med den årliga räntesatsen för dröjsmålsräntan och divideras med 365 (antal dagar på ett år). Dröjsmålsräntan på ett skuldbelopp på 20 000 kronor och en dröjsmålsränta på 19 procent beräknas till cirka 10 kronor per dag ((20 000 x 0,19) / 365 = 10,41).

Exempel: beräkning av dröjsmålsränta på förfallen faktura

Tabell 1 visar ett exempel på beräkning av dröjsmålsränta på en förfallen faktura.

När får företag ta ut dröjsmålsränta av privatpersoner?

När företag får ta ut dröjsmålsränta av konsumenter (privatpersoner) för en obetald skuld är beroende av om skuldens förfallodag och räntesatsen för dröjsmålsräntan har avtalats. Är det avtalat gäller det som framgår av avtalet. Har inget avtalats reglerar räntelagen när ett företag får ta ut dröjsmålsränta.

Om förfallodag och dröjsmålsränta har avtalats

Om både förfallodag och dröjsmålsränta har avtalats på förhand ska dröjsmålsräntan enligt räntelagen beräknas från förfallodagen (den dag då en faktura ska vara betald) (1). Dröjsmålsräntan beräknas utifrån den räntesats som avtalats när kreditavtalet ingicks.

Är förfallodagen en lördag, söndag eller annan allmän helgdag (till exempel julafton eller midsommarafton) ska enligt skuldebrevslagen nästkommande helgfria vardag vara skuldens förfallodag (2).

Om förfallodag avtalats men inte dröjsmålsränta

Om förfallodagen för en skuld har avtalats, men inte räntesatsen för dröjsmålsräntan, ska dröjsmålsräntan enligt räntelagen utgå från förfallodagen (3). Enligt räntelagen uppgår dröjsmålsräntan till Riksbankens referensränta med ett tillägg om åtta procentenheter om inget annat har avtalats (4).

Riksbankens referensränta är i dagsläget 2 procent (5). Det medför att dröjsmålsräntan uppgår till 10 procent (2 + 8 = 10) om inget annat har avtalats.

Dröjsmålsränta på skulder med ränta vid förfallodag

Om en skuld löper med ränta på förfallodagen (till exempel ett lån där ränta beräknas utifrån det kvarvarande skuldbeloppet) uppgår dröjsmålsräntan enligt räntelagen till samma räntesats som skulden hade på förfallodagen (6). Dröjsmålsräntan för ett lån med en ränta på 19 procent uppgår därmed till 19 procent, även om inte räntesatsen för dröjsmålsräntan har avtalats.

Om förfallodag och dröjsmålsränta ej avtalats

Om varken förfallodag eller nivå på dröjsmålsränta har avtalats har ett företag fortfarande rätt att ta ut dröjsmålsränta. För att ett företag ska ha möjlighet att ta ut dröjsmålsränta från en privatperson ska företaget meddela personen minst 30 dagar i förväg om att dröjsmålsränta debiteras vid sen betalning.

Ett företag kan till exempel skriva på en månadsfaktura att fakturamottagaren ska betala dröjsmålsränta om denne inte betalar i tid. Därefter kan företaget enligt räntelagen debitera dröjsmålsränta 30 dagar efter att fakturan har skickats eller företaget på annat sätt framställt sitt betalningskrav (7). Dröjsmålsränta får inte debiteras tidigare än 30 dagar efter fakturadatumet (datumet fakturan skickades ut), även om betalningsvillkoret är till exempel 10 dagar efter att fakturan upprättats.

Enligt räntelagen beräknas dröjsmålsräntan utifrån Riksbankens referensränta med ett tillägg av 8 procentenheter (8). Eftersom Riksbankens referensränta i dagsläget uppgår till 2 procent medför det att dröjsmålsräntan är 10 procent om inget annat har avtalats.

Hur hög dröjsmålsränta kan ett företag ta ut?

Ett företag kan ta ut en dröjsmålsränta på maximalt 22 procent för en skuld till en privatperson om dröjsmålsränta har avtalats. Enligt konsumentkreditlagen får dröjsmålsränta på konsumentkrediter högst uppgå till Riksbankens referensränta med ett tillägg av 20 procentenheter (9). I dagsläget uppgår referensräntan till 2 procent (10).

Med konsumentkrediter menas krediter från näringsidkare (företag) till privatpersoner. För krediter mellan två näringsidkare eller två privatpersoner finns inget angivet tak för hur hög dröjsmålsränta som får tas ut. Däremot kan en dröjsmålsränta ogiltigförklaras eller sättas ned om den är oskäligt hög. En prövning av huruvida en dröjsmålsränta är oskäligt hög görs i normala fall i tingsrätten.

Lagstadgad rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen

Enligt räntelagen har en borgenär (till exempel en långivare) rätt att ta ut en dröjsmålsränta på 8 procentenheter över Riksbankens referensränta om inget annat har avtalats (11). Eftersom referensräntan i dagsläget är 2 procent kan ett företag därmed debitera dröjsmålsränta med en räntesats på 10 procent.

Vad är normal dröjsmålsränta?

En dröjsmålsränta med en årsräntesats på 10–19 procent är normalt enligt Credwises erfarenhet. Vilken nivå på dröjsmålsränta som är vanlig varierar både beroende på vad referensräntan för tillfället är, och på vilken typ av skuld det gäller. Dröjsmålsräntan på SMS lån är till exempel ofta högre än på privatlån.

Dröjsmålsränta kan i vissa fall jämkas

Enligt räntelagen har en gäldenär (den som är skyldig någon pengar) under vissa förutsättningar rätt att jämka dröjsmålsränta (12). Med jämkning menas att gäldenären kan få en nedsättning av debiterad dröjsmålsränta. I vissa fall kan dröjsmålsräntan också avskrivas helt.

Dröjsmålsränta kan enligt räntelagen jämkas om en gäldenär på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet inte har kunnat betala i tid. Det gäller under förutsättning att en full räntebetalning anses oskälig med hänsyn till orsaken till dröjsmålet. (13)

En gäldenär (den som är skuldsatt) bör kontakta borgenären (ägaren av skulden, till exempel en långivare) för att bestrida skuldens dröjsmålsränta. Kan parterna inte komma överens om en lösning går ärendet i regel vidare till Kronofogden eller tingsrätten för prövning.

Regler för dröjsmålsränta mellan två företag

Det finns särskilda regler för dröjsmålsränta på skulder som avser kreditavtal mellan två företag. Enligt räntelagen behöver en näringsidkare (ett företag) inte upplysa en annan näringsidkare om att dröjsmålsränta kan komma att debiteras vid sen betalning (14).

Om det inte har avtalats om dröjsmålsränta på förhand kan ett företag debitera dröjsmålsränta för en obetald skuld till ett annat företag från den dag som infaller trettio dagar efter fakturadatumet. Företaget får alltså debitera dröjsmålsränta även om det inte anges på fakturan att så kan komma att ske.

Vid beräkning av dröjsmålsränta gäller samma regler för kreditavtal mellan två företag som vid kreditavtal mellan företag och privatpersoner. Ett företag får därmed enligt räntelagen debitera ett annat företag en dröjsmålsränta som uppgår till åtta procentenheter över Riksbankens referensränta om inget annat har avtalats (15).

Dröjsmålsränta för företag kan inte alltid avtalas bort

Enligt räntelagen kan rätten till dröjsmålsränta vid försenad betalning av en vara eller tjänst inte avtalas bort om både säljare och köpare är näringsidkare (företag). Det gäller också i de fall säljaren är en näringsidkare och köparen en myndighet eller en annan offentlig verksamhet. (16)

Däremot är det möjligt att avtala bort rätten till dröjsmålsränta på lån mellan två företag. Det är således endast på fordringar för betalning av varor och tjänster som dröjsmålsränta inte kan avtalas bort.

Om en näringsidkare köper en bil av en annan näringsidkare inom vars yrkesmässiga verksamhet ingår att sälja bilar och det anges i avtalet att köparen saknar rätt till dröjsmålsränta, är villkoret utan verkan med enligt räntelagen (17). Däremot om en näringsidkare lånar pengar av en annan näringsidkare gäller ett avtalat villkor om att ingen dröjsmålsränta ska utgå.

Dröjsmålsränta på lån mellan privatpersoner

Dröjsmålsränta på lån mellan två privatpersoner regleras i räntelagen. En privatperson som lånat ut pengar till en annan privatperson har rätt att ta ut en dröjsmålsränta som motsvarar räntan på lånet (18). Om lånet inte har någon ränta får dröjsmålsräntan uppgå till 10 procent om inget annat avtalats (19).

Om ett lån mellan två privatpersoner har en förutbestämd förfallodag får dröjsmålsränta enligt räntelagen debiteras från förfallodagen (20). Har ingen förfallodag avtalats får dröjsmålsränta utgå 30 dagar efter att den som lånat pengar har meddelats om betalningskravet (21).

Se även: lån mellan privatpersoner.

Avgifter vid sen betalning utöver dröjsmålsränta

Några exempel på andra avgifter utöver dröjsmålsränta som kan tillkomma vid sen betalning är:

• Påminnelseavgift. Om det har avtalats får ett företag enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. ta ut en avgift på högst 60 kronor för en betalningspåminnelse (22).
• Ansökningsavgift för betalningsföreläggande. Enligt förordning (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten tas en avgift på 300 kronor vid ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden (23).
• Inkassoavgift. Enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. får ett företag ta ut en avgift på högst 180 kronor för ett inkassokrav (24).
• Förseningsersättning. Enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. får ett företag som är berättigat att ta ut dröjsmålsränta också ta ut en avgift på högst 450 kronor vid försenade betalningar som avser fakturor till ett annat företag eller myndighet (25). Förseningsersättning får dock inte tas ut av ett företag när kunden är en privatperson.

Lagstadgad dröjsmålsränta för länder inom EU

Enligt EU:s direktiv om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (Direktiv 2000/35/EG) ska den lagstadgade dröjsmålsräntan för företag verksamma i de medlemsstater som inte deltar i valutaunionen (däribland Sverige) uppgå till minst sju procentenheter över den referensränta som fastställts av respektive lands centralbank (26).

En medlemsstat är skyldig att anpassa sin lagstiftning efter de mål som anges i ett EU-direktiv. Därför har många EU-länder en lagstadgad dröjsmålsränta som uppgår till den referensränta som beslutats av respektive lands centralbank med ett tillägg av sju procentenheter.

De medlemsstater som deltar i valutaunionen har infört euro och har en gemensam penningpolitik. I dessa medlemsstater ska den lagstadgade dröjsmålsräntan uppgå till minst sju procentenheter över den referensränta som fastställts av Europeiska centralbanken (27).

Mer om dröjsmålsränta och försenade betalningar

• Vad händer om en låntagare inte betalar sitt lån?
• Går det att få en avbetalningsplan på ett lån?
• Kan banken säga upp lån?
• Vad innebär det att få en betalningsanmärkning?
• Vad är en missbruksanmärkning?

Läs mer om andra typer av räntor

• Förklaring av ränteskillnadsersättning
• Förklaring av nominell och real ränta
• Förklaring av års- och månadsränta
• Förklaring av ränteavdrag för lån
• Förklaring av vad ränta betyder
• Förklaring av effektiv ränta