God kreditgivningssed

Vad är god kreditgivningssed?

God kreditgivningssed är ett begrepp från konsumentkreditlagen som betyder bästa praxis inom kreditgivning. Näringsidkare ska iaktta god kreditgivningssed gentemot låntagare före och under kreditavtal (1). Det innefattar att tillvarata låntagares intressen med omsorg och ge de förklaringar som behövs (2).

När gäller god kreditgivningssed?

God kreditgivningssed gäller för alla krediter som näringsidkare (företag) erbjuder till privatpersoner. Eftersom god kreditgivningssed ingår i konsumentkreditlagen gäller den i alla situationer då lagen gäller. God kreditgivningssed gäller till exempel för kreditkort, blancolån, billån och bolån.

Vad betyder god kreditgivningssed i praktiken?

God kreditgivningssed betyder i praktiken att en låntagare alltid ska få information om eventuella kreditavtal. Syftet är att låntagaren ska förstå vad kreditavtalet innebär och vilka kostnaderna är. Kreditavtal som är svårbegripliga eller vilseledande så att låntagaren kan bli lurad är inte tillåtna.

Exempel på god kreditgivningssed inom låneförmedling

Enligt Finansinspektionen är det vanligt att låneförmedlare får provision från sina anslutna långivare utifrån hur stora lån de förmedlar. Det innebär att låneförmedlare får högre intäkter ju större lån en låntagare tar. Låneförmedlare ska trots det följa god kreditgivningssed och sätta låntagares intressen främst, även om det leder till att låneförmedlaren får lägre provision. (3)

Läs mer: så fungerar en låneförmedling.

God kreditgivningssed är branschpraxis

När det i rättsliga sammanhang talas om goda seder, till exempel god kreditgivningssed, god inkassosed eller god revisorssed, avses i princip branschpraxis (”best practice”). Sederna förändras i takt med tidens och samhällets utveckling. Därför är det svårt att exakt avgränsa vad som ingår i begreppet god kreditgivningssed.

Begreppet god kreditgivningssed tolkas ofta brett som att kreditgivare som utför näringsverksamhet ska agera ansvarsfullt i största allmänhet. God kreditgivningssed innefattar att tillämpliga lagar ska följas och därmed även att lagenliga kreditprövningar ska utföras. Det går alltså inte att till exempel bryta mot svensk lag och fortfarande agera i enlighet med god kreditgivningssed.

Vad står om god kreditgivningssed i konsumentkreditlagen?

I konsumentkreditlagen (4) står det om god kreditgivningssed på några olika ställen:

• Långivare ska iaktta god kreditgivningssed. I 6 § i konsumentkreditlagen framgår att långivare ska iaktta god kreditgivningssed i sitt förhållande till låntagare. Långivare ska tillvarata låntagares intressen med tillbörlig (lämplig) omsorg och ge de förklaringar som konsumenten behöver.
• Marknadsföring av krediter ska vara måttfull. I 6 a § i konsumentkreditlagen står att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av krediter.
• Näringsidkare ska ge information om bostadskrediter. 6 b § i konsumentkreditlagen innehåller 15 punkter med allmän information som ska ges om bostadskrediter. Informationen innefattar till exempel räntebindningstider, erbjuden räntesats och om räntan är rörlig eller bunden.
• En kontantinsats på minst 20 procent ska tas ut vid kreditköp. 26 § i konsumentkreditlagen säger att en säljare ska ta ut en kontantinsats på minst 20 procent av varans pris vid kreditköp.
• God kreditgivningssed ska tillämpas när låntagare betalar lån i förtid. 36 § i konsumentkreditlagen säger att kreditgivare ska tillämpa god kreditgivningssed när de beräknar vilken ränta och andra kostnader som tillkommer när en konsument vill betala lån i förtid.

 

De praktiska tillämpningarna av vad som avses med god kreditgivningssed i konsumentkreditlagen utvecklas i allmänna råd om krediter från Konsumentverket och Finansinspektionen. (5) (6)

Konsumentverkets allmänna råd om god kreditgivningssed

Konsumentverkets allmänna råd kompletterar konsumentkreditlagen och dess praxis. Råden gäller hur vissa bestämmelser i lagen ska tillämpas rent praktiskt. De delar av råden som avser god kreditgivningssed, måttfullhet och information, både vid marknadsföring och innan ett avtal ingås, gäller alla typer av krediter till konsumenter. (7)

Vad säger Konsumentverket om god kreditgivningssed?

Konsumentverkets allmänna råd om god kreditgivningssed säger bland annat att:

• Vid kreditköp ska återbetalningstiden spegla varans användningstid. Om en vara till exempel har en förväntad användningstid på ett år bör inte återbetalningstidens längd vara längre än ett år. (8) Syftet med rådet är att låntagare inte ska behöva betala på varor efter att de redan är förbrukade.
• När återbetalningstiden bestäms bör kreditbeloppets storlek beaktas. Ju lägre lånebelopp ett lån har, desto kortare bör återbetalningstiden vara. (9) Det innebär i praktiken att små krediter inte bör ha lång löptid eftersom det blir onödigt dyrt för låntagaren.
• Avbetalningsbeloppet för en kredit ska inte vara för litet. Det belopp som en konsument ska betala vid varje tillfälle bör vara så pass stort att det leder till en rimlig amortering av krediten. (10) En för liten amortering leder till en längre återbetalningstid och onödiga kostnader för låntagaren.
• Det avtalade kreditalternativet ska stå på varje faktura. Inget annat kreditalternativ än det avtalade bör marknadsföras på fakturorna för en kredit. Vid delbetalning får inte andra belopp än det avtalade placeras på fakturan så att konsumenten av misstag betalar ett annat belopp än det som avtalats. Krediträntan (kreditens nominella årsränta) bör framgå av varje faktura. (11)
• Vid kreditkortsavtal bör hela skulden förifyllas som betalningsbelopp. Om kortinnehavaren själv har valt ett visst delbetalningsbelopp bör istället det beloppet anges. Det ska anges att kortinnehavaren kan betala hela den återstående skulden när som helst. (12) Syftet med detta råd är att man inte ska uppmuntra en kortinnehavare att delbetala en skuld om inte denne själv redan har valt det som första betalningsalternativ.
• Extra kostnader för betalningsfria perioder bör redovisas i förväg. Betalningsfria perioder kan till exempel vara amorteringsfria månader som kreditgivare erbjuder. Kreditgivare bör informera om den betalningsfria periodens effekt på återbetalningstidens längd, såväl före som efter den eventuella perioden. Vid den betalningsfria periodens slut ska låntagaren även få information om hur den återstående skulden påverkats. (13)
• Marknadsföring och reklam för lån ska vara måttfull och utan lockande erbjudanden. Låntagare ska inte uppmuntras att använda outnyttjade kreditutrymmen. Frånränta (lägsta möjliga ränta) bör inte framhållas i marknadsföring. Förifyllda låneansökningar får inte skickas till låntagare. I reklam för lån får företag inte heller uttrycka sig som att en kredit redan beviljats eller som att någons återbetalningsförmåga redan har prövats. (14) Dessa råd handlar om att långivare inte ska uppmuntra privatpersoner till att ta lån som de inte har tänkt sig.

Finansinspektionens allmänna råd om god kreditgivningssed

Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden gäller företag under Finansinspektionens tillsyn som lämnar krediter till privatpersoner. Råden klargör bland annat hur långivare bör agera för att uppfylla god kreditgivningssed. (15)

Vad säger Finansinspektionen om god kreditgivningssed?

Finansinspektionens allmänna råd om god kreditgivningssed säger bland annat att:

• Ett kreditavtal ska utgå från kredittagarens behov och förutsättningar. En kreditgivare ska ta hänsyn till kredittagarens bästa, både innan ett kreditavtal ingås och under tiden det gäller. (16)
• Kreditgivare bör avråda från ofördelaktiga krediter. Om det visar sig att en kredit inte är fördelaktig, till exempel på grund av kredittyp eller återbetalningstid, bör kredittagaren avrådas från att ta krediten. (17)
• Låntagares förutsättningar att utvärdera information bör beaktas. Kreditgivare bör ta hänsyn till låntagares förmåga att ta till sig information och utvärdera finansiella beslut. (18) Det betyder att en kreditgivare inte får utnyttja det faktum att en låntagare inte förstår vad ett kreditavtalsvillkor innebär för egen vinnings skull. All information om krediten ska vara transparent och begriplig.

Bankföreningen har en kod för god kreditgivningssed

Svenska bankföreningens kod för ansvarsfull kreditgivning (19) tar upp god kreditgivningssed. Koden är inte juridiskt bindande utan är ett policydokument som medlemmarna i Svenska bankföreningen förväntas efterleva vid kreditgivning. Svenska bankföreningen har inte reglerande direktiv såsom Konsumentverket och Finansinspektionen har.

Vad säger Bankföreningen om god kreditgivningssed?

Två exempel på råd i Bankföreningens kod som berör god kreditgivningssed:

• God kreditgivningssed ska respekteras vid erbjudanden om krediter. Krediter får erbjudas i anslutning till en butik eller i en köpsituation om inte erbjudandet är påträngande. Att marknadsföring inte ska vara påträngande betyder att det ska vara möjligt att säga nej utan att det uppstår en obekväm situation för den potentiella kunden. Som exempel fälldes Qliro år 2023 för påträngande lånereklam av Patent- och marknadsdomstolen. Orsaken var att kunder som betalat med Qliro fick lånereklam i form av upprepade mejl och låneerbjudanden. (20)
• Anlitade förmedlare bör också följa god kreditgivningssed. Långivare som använder mellanhänder för marknadsföring och försäljning av konsumentkrediter bör verka för att de också följer god kreditgivningssed. Detta råd omfattar till exempel låneförmedlare och partnerföretag som marknadsför en långivares produkter eller värvar kunder åt denne mot ersättning (så kallad “affiliate marketing”).

Vad händer om en kreditgivare bryter mot god kreditgivningssed?

Avsteg från god kreditgivningssed kan leda till varningar och viten från tillsynsmyndigheter, och i värsta fall indraget tillstånd att förmedla eller ge ut krediter. Konsumentverket och Finansinspektionen ansvarar för att god kreditgivningssed efterlevs inom sina respektive ansvarsområden.

Konsumenter kan anmäla ärenden om bristande kreditgivningssed till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN är en myndighet som kan pröva tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från ARN är en rekommendation om hur en tvist ska lösas, men inte juridiskt tvingande för långivaren. (21) År 2022 följdes besluten på ARN:s bankavdelning i 97 procent av de fall där konsumenter fått helt eller delvis rätt (22).

Exempel på när god kreditgivningssed inte har följts

Några exempel på tillfällen när god kreditgivningssed inte har följts:

• Krediter framställdes som en enkel lösning på ekonomiska problem. Enligt Patent- och marknadsdomstolens dom 2019/1176 förbjöds Bynk AB att marknadsföra företagets krediter som ett lättvindigt sätt att lösa ekonomiska problem för låntagare. Företaget förbjöds även att missleda låntagare om konsekvenserna av att låna eller utöka en kredit eller pausa eller ändra en månadskostnad. (23)
• Budskap om snabba krediter framhölls i marknadsföring. Företaget Mobillån Sverige AB dömdes i Marknadsdomstolens (numera Patent- och marknadsdomstolen) ärende MD 2007:17 för att ha marknadsfört konsumentkrediter i radio med budskapet att krediter kunde fås snabbt. Ärendet gällde den relativt kända radiojingeln “SMS:a låna”. Bolaget framhöll möjligheten till snabb kredit som ett dominerande argument i förhållande till övriga kreditvillkor. Mobillån Sverige förbjöds att fortsätta med marknadsföringen och belades med vite på 500 000 kronor. (24)
• Budskap om mycket snabba krediter dominerade marknadsföring. Northmill AB förbjöds i Marknadsdomstolens (numera Patent- och marknadsdomstolen) ärende 2010:30, att i sin marknadsföring framhålla möjligheten till en mycket snabb kredit i förhållande till andra kreditvillkor. Det är i sig inte otillåtet att marknadsföra att en kredit kan beviljas snabbt, men det får inte framhävas som ett dominerande argument. Northmill belades även med vite på en miljon kronor. (25)
• En 18-åring beviljades lån trots 750 kronor i månadsinkomst. En bank ansågs inte ha iakttagit god kreditgivningssed när en flicka fick låna 30 000 kronor för att hennes familj skulle kunna bo kvar i familjens hus. Flickans enda inkomst var studiebidrag på 750 kronor per månad. Allmänna reklamationsnämnden fann enligt sitt avgörande med ärendenummer 1993-6626 från år 1994 att lånet skulle jämkas (sättas ner) och att banken alltså skulle avskriva sin fordran mot 18-åringen. (26) Det är sällsynt att lån jämkas på detta sätt, även i sådana fall då god kreditgivningssed inte följts.
• God kreditgivningssed följdes inte på fakturor enligt granskning. En granskning som Konsumentverket gjorde år 2022 av fakturor från kreditgivare visade att sex av åtta granskade kreditgivares fakturor hade brister avseende god kreditgivningssed. (27) Bristerna rörde till exempel långa återbetalningstider på låga kreditbelopp samt andra angivna delbetalningsbelopp än de som avtalats i den ursprungliga betalningsplanen. (28)