Högkostnadskrediter

Vad är högkostnadskredit?

En högkostnadskredit var en kredit från en näringsidkare till en konsument med en effektiv ränta på minst 30 procentenheter över Riksbankens referensränta, och som inte huvudsakligen avsåg kreditköp eller var en bostadskredit (1). Begreppet högkostnadskredit togs bort år 2025 och används därför inte längre.

Numera gäller i stort sett samma regler för alla konsumentkrediter (lån från företag till privatpersoner) som tidigare enbart gällde för högkostnadskrediter, till exempel avseende ränte- och kostnadstak.

Krediter som inte kan vara högkostnadskrediter

Några exempel på lån och krediter som räknas som bostadskrediter eller kreditköp, och därmed inte kan klassificeras som högkostnadskrediter, är:

• bostadslån
• fastighetslån
• byggnadskreditiv (bygglån)
• kontokortskrediter (kreditkort)
• kreditavtal i kombination med köpeavtal (avbetalningsköp).

Skillnaden mellan högkostnadskrediter och andra lån utan säkerhet

Skillnaden mellan lån som klassificeras som högkostnadskrediter och andra lån är att högkostnadskrediter regleras av särskilda, mer strikta regler. Reglerna infördes för långivare i konsumentkreditlagen år 2018 (2) och gäller bland annat räntetak, kostnadstak och presentation vid marknadsföring.

Läs mer: vad är lån utan säkerhet?

Skillnad mellan SMS lån (snabblån) och högkostnadskrediter

Begreppen högkostnadskrediter och SMS lån (snabblån) blandas ofta ihop. De flesta högkostnadskrediter är SMS lån, men alla SMS lån är inte högkostnadskrediter. Endast snabblån med en årsränta som är minst 30 procentenheter högre än Riksbankens referensränta klassificeras som högkostnadskrediter.

Läs mer: Vad är SMS lån? & Vad är snabblån?

Lånebelopp och återbetalningstider för högkostnadskrediter

Enligt Finansinspektionen (FI) är de flesta högkostnadskrediter lån utan säkerhet på 500–20 000 kronor med en återbetalningstid på 30–300 dagar (3). FI uppskattade att 81 procent av alla högkostnadskrediter var på lånebelopp som underskred 10 000 kronor år 2019 (4).

Lagar och regler för högkostnadskrediter

De lagar och regler som högkostnadskrediter omfattas av i konsumentkreditlagen är:

1. Räntetak för nominell årsränta: 40 procentenheter över referensräntan.
2. Kostnadstak: maximalt det utlånade beloppet får tas ut i kostnader.
3. Tak på dröjsmålsränta: 40 procentenheter över Sveriges referensränta.
4. Förseningsavgifter: inga renodlade förseningsavgifter får tas ut.
5. Begränsad förlängning: lånet får bara förlängas en gång mot en kostnad.
6. Märkning med varningstriangel: i alla marknadsföringssammanhang.

De särskilda reglerna för högkostnadskrediter omfattar kostnader, avgifter och villkor samt marknadsföring. Reglerna är tvingande och gäller alla långivare.

1. Räntetak för högkostnadskrediter

Det finns ett räntetak för högkostnadskrediter på 40 procentenheter över Riksbankens referensränta. Det innebär att högkostnadskrediter inte får ha en nominell ränta på mer än 22  procent (5) per år. Konsumentkreditlagen reglerar däremot inte hur hög effektiv ränta en högkostnadskredit får ha.

Nominell ränta är den ränta en långivare tar ut för ett lån. Effektiv ränta är en ränta som inkluderar obligatoriska lånekostnader utöver nominell ränta, till exempel uppläggnings- och aviavgifter. Ett kreditavtal ska enligt konsumentkreditlagen alltid informera om effektiv ränta för krediten i avtalet (6).

2. Kostnadstak för högkostnadskrediter

Högkostnadskrediter har enligt Konsumentkreditlagen ett kostnadstak som uppgår till deras lånebelopp (7). En högkostnadskredit på 5 000 kronor får alltså inte kosta mer än 5 000 kronor totalt (exklusive amortering och eventuella avgifter till Kronofogden, rättegångsavgifter och utmätningskostnader (8)).

Den svenska regeringens avsikt med kostnadstaket för högkostnadskrediter var i huvudsak att begränsa de kostnader som uppstår vid försenade betalningar (9). Enligt Kronofogden finns det dock en risk för att kreditgivare via Kronofogden kräver betalning som strider mot reglerna om kostnadstak (10).

Det finns inga krav på att kreditgivare vid ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden ska ange att föreläggandet gäller en högkostnadskredit. Kronofogden saknar nu därmed effektiva metoder för att upptäcka brott mot reglerna om kostnadstak (11).

Exempel på avgifter som inkluderas i kostnadstaket

Kostnader och avgifter som inkluderas i kostnadstaket för högkostnadskrediter:

• låneränta (utlåningsränta)
• uppläggningsavgift
• aviavgift
• obligatorisk låneskyddsförsäkring
• dröjsmålsränta
• påminnelseavgift
• inkassoavgift
• avbetalningsplan
• uttagsavgift för kontokredit
• Eventuella andra administrativa avgifter.

Det är värt att förtydliga att amortering inte definieras som en kostnad och därför inte finns med i ovanstående lista.

3. Tak för dröjsmålsränta för högkostnadskrediter

Dröjsmålsräntan på en högkostnadskredit får inte överstiga Riksbankens referensränta med mer än 40 procentenheter (12). Det innebär att högkostnadskrediter idag har ett tak på 22  procent för dröjsmålsränta.

Läs mer: Vad är dröjsmålsränta?

4. Begränsade förseningsavgifter för högkostnadskrediter

För försenade högkostnadskrediter får enbart dröjsmålsränta samt avgifter för påminnelse, inkasso och amorteringsplan tas ut (13). Dessa kostnader begränsas dock av kostnadstaket för högkostnadskrediter. Fasta så kallade förseningsavgifter och dröjsmålsavgifter tillåts inte (14).

Maxgränsen för dröjsmålsränta är 22  procent (15). Maxkostnaden för skriftliga betalningspåminnelser är 60 kronor, för inkassokrav 180 kronor och för upprättande av amorteringsplan 170 kronor (16).

5. Begränsad förlängning av högkostnadskrediter

Löptiden för en högkostnadskredit får bara förlängas mot en avgift en gång, med undantag för en nödvändig avbetalningsplan. En avbetalningsplan tillåts bara om en förlängning krävs för att låntagaren ska kunna betala sitt lån. Löptiden får förlängas fler gånger utan avgift för låntagaren (17).

Om en och samma långivare beviljar en ny högkostnadskredit som finansierar återbetalning av en tidigare kredit räknas det som förlängning av lån. Begränsningen gäller både fullständig och delvis återbetalning, och inkluderar även andra långivare som långivaren har nära förbindelser med (17).

Nära förbindelse mellan olika företag kan till exempel vara att de har relationen moderföretag–dotterföretag eller har samma moderbolag. Det kan också vara om det ena företaget äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över 20 minst procent av rösterna i det andra företaget (18).

6. Märkning av högkostnadskrediter med varningstriangel

Vid marknadsföring av högkostnadskrediter ska märkning ske med en varningstriangel som informerar om att det är en högkostnadskredit (19). Information om risker med skuldsättning och om var konsumenter kan få rådgivning ska också lämnas, både vid muntlig och skriftlig marknadsföring (20).

Design av varningstriangeln och krav på tillhörande text

Den varningstriangel som visas vid marknadsföring av högkostnadskrediter ska se ut som Bild 1:

I anslutning till bilden ska följande text inkluderas:

”Det här är en högkostnadskredit. Om du inte kan betala tillbaka hela skulden riskerar du en betalningsanmärkning. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på hallåkonsument.se” (21).

Regler för alla krediter inklusive högkostnadskrediter

I konsumentkreditlagen finns också regler som omfattar alla krediter, inklusive högkostnadskrediter, avseende:

1. Måttfullhet i marknadsföring av högkostnadskrediter (och andra lån).
2. Information om effektiv ränta i marknadsföring av krediter.

Alla reklambudskap rörande krediter ska vara måttfulla och innehålla tydlig information om effektiv ränta. Förutom de regler som specifikt rör marknadsföring av krediter finns även en rad andra regler för lån och krediter.

1. Måttfullhet i marknadsföring av högkostnadskrediter

Sedan år 2018 har konsumentkreditlagen krav på måttfullhet vid marknadsföring av lån (inklusive högkostnadskrediter) som säger att

• marknadsföring av krediter ska vara måttfull (22)
• marknadsföring av krediter inte ska vara påträngande (23)
• otillbörlig marknadsföring kan förbjudas och beläggas med vite (24)
• krediterbjudanden inte får framställas som lockande (25)
• krediter inte får framställas som en lätt lösning på ekonomiska problem
• konsumenter inte får missledas om ett kreditavtals konsekvenser (26)
• marknadsföring av krediter ska vara saklig och balanserad
• marknadsföring av krediter inte får ha uppseendeväckande utformning
• marknadsföring av krediter inte får riktas direkt till barn (27)

I marknadsföring av lån bör till exempel snabbhet inte framhävas mer än andra kreditvillkor, även om en kredit kan erhållas mycket snabbt. Några orsaker till detta är att låntagare ska hinna fatta välgrundade lånebeslut och att långivare bör hinna göra grundliga kreditkontroller (28).

2. Information om effektiv ränta för högkostnadskrediter

Vid marknadsföring av en kredit (såsom en högkostnadskredit) kräver konsumentkreditlagen att tydlig information ges om kreditens effektiva ränta. Ett aktuellt räkneexempel utifrån de vanligaste kreditvillkoren ska ingå (29). Effektiv ränta ska framhävas lika mycket som andra eventuella räntesatser.

Om någon ytterligare räntesats eller sifferuppgift utöver effektiv ränta för ett lån eller kreditavtal anges ska alla avgifter som ingår specificeras. Exempel på avgifter att inkludera är ett låns kreditränta, avgifter och andra kostnader, kreditbelopp, löptid och sammanlagt betalningsbelopp (30).

Varför reglerna för högkostnadskrediter infördes

Sveriges regering införde reglerna för högkostnadskrediter år 2018 för att ge konsumenter stärkt skydd och minska risken för överskuldsättning (31). Målet var att åstadkomma rimligare lånevillkor för konsumentkrediter, eftersom lån med hög ränta kan leda till skuldproblematik för låntagare (32).

Regeringen menade att konsumenter som tar högkostnadskrediter ofta inte beviljas andra lånetyper och därför tar lån som är dyrare än vanliga banklån. De låntagare som ansöker om högkostnadskrediter är ofta högriskkonsumenter med små ekonomiska marginaler eller tidigare betalningsproblem (33).

Resultat av reglerna för högkostnadskrediter

Finansinspektionen kunde se flera resultat av införandet av reglerna för högkostnadskrediter vid en jämförelse mellan år 2018 och år 2019:

• Antalet nya högkostnadskrediter minskade med cirka 92 procent (34).
• Nya högkostnadskrediter från nischbanker minskade med 81 procent (35).
• Andelen unga och låginkomsttagare som tog högkostnadskrediter minskade (36).
• Den nominella snitträntan för nya lån minskade med 48 procentenheter. Siffran inkluderar nya blancolån som kunde klassificeras som högkostnadskrediter (37).
• Kostnaderna för högkostnadskrediter minskade i snitt med 15 procent. Anledningen var de lägre räntorna (38).
• Låntagare som tog lån utan säkerhet lånade 7 procent mer. Anledningen var enligt FI troligen att de genomsnittliga låneräntorna sjönk (39).
• En del långivare höjde sin nominella ränta upp till gränsvärdet (40).

De nya reglerna för högkostnadskrediter resulterade alltså i både mer och mindre önskvärda resultat. Den nominella snitträntan och totalkostnaden för nya högkostnadskrediter liksom antalet nya högkostnadskrediter minskade. Samtidigt lånade låntagare mer och vissa långivare höjde sin nominella ränta.

Lär mer om högkostnadskrediter

• Ränta på SMS lån och snabblån
• Beräkna kostnad för SMS lån och snabblån
• Lån med hög ränta