Lån och skulder vid psykisk ohälsa

Finns det samband mellan skulder och psykisk ohälsa?

Ja, det finns ett samband mellan skulder och psykisk ohälsa. Enligt en rapport från Konsumentverket från år 2014 löpte överskuldsatta låntagare (låntagare som saknar möjlighet att betala sina skulder) nästan fem gånger större risk att drabbas av klinisk depression eller ångest än normalbefolkningen (1).

För att en låntagare skulle räknas som överskuldsatt i Konsumentverkets rapport behövde följande två kriterier vara uppfyllda:

• Låntagaren klarar inte av att betala sina skulder när de förfaller till betalning.
• Låntagarens betalningsproblem är så stora att de inte kan lösas inom en överskådlig framtid (2).

Skuldsättning och psykisk ohälsa kan påverkas av varandra

Även om sambandet mellan skuldsättning och psykisk ohälsa är konstaterat är det svårt att avgöra hur orsakssambandet ser ut (vad som ger upphov till vad). I utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) beskrivs det som sannolikt att sambandet mellan skulder och psykisk ohälsa kan gå åt båda håll (3).

En skuldsatt individ kan drabbas av psykisk ohälsa till följd av sin skuldsättning. Samtidigt kan psykisk ohälsa i vissa fall vara orsaken till en individs skuldsättning. Enligt SOU 2013:78 kan det till exempel bero på att personer med psykiska problem har svårt att fatta välgrundade kreditbeslut (4).

Statistik över psykisk ohälsa i samband med skulder

I en rapport från Konsumentverket från år 2014 uppgav cirka 20 procent av tillfrågade skuldsatta individer att de hade någon form av psykisk sjukdom. Motsvarande andel av normalbefolkningen uppgick enligt Socialstyrelsen till cirka en procent (5).

Enligt Konsumentverkets rapport var psykisk ohälsa i form av klinisk depression nästan fem gånger så vanligt hos skuldsatta individer jämfört med hos totalbefolkningen (6). Deltagarna i Konsumentverkets rapport var individer med svåra skuldproblem. I rapporten definieras svåra skuldproblem som skulder som lett till inkassoåtgärder eller utmätning hos Kronofogden (7).

Skulder kan vara negativt för psykisk hälsa

De negativa konsekvenser som skuldproblem och skulder hos Kronofogden kan orsaka för den psykiska hälsan är:

• stress, depression och ångest
• negativ påverkan på livskvaliteten
• att den skuldsatta individen ofta tänker på sin ekonomiska situation.

Skuldsättning kan orsaka stress och psykisk ohälsa

Skuldsättning kan orsaka långvarig stress och psykisk ohälsa. I en rapport från Riksrevisionen likställdes den psykiska stress skuldsatta personer drabbas av med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (8). Enligt 1177.se kan PTSD ge symptom såsom mardrömmar, hjärtklappning, nedstämdhet och sömnsvårigheter (9).

Utöver direkta psykiska problem som depression och ångest kan överskuldsättning leda till stressrelaterade fysiska problem. Enligt Riksrevisionen är till exempel högt blodtryck, stroke, hjärtinfarkt och diabetes typ 2 i vissa fall upp till 15 gånger vanligare hos överskuldsatta individer än hos normalbefolkningen (10).

I Riksrevisionens rapport definieras överskuldsättning som ett långvarigt tillstånd när en låntagare inte har möjlighet att betala sina skulder (11). Enligt Riksrevisionen bidrog ett avgörande i Högsta domstolen år 2010 till att en prognos för betalningsoförmåga som sträcker sig 15 år framåt i regel används för att bedöma vad som avses med “ett långvarigt tillstånd” (12).

Nästan hälften av överskuldsatta personer uppfyllde kriteriet för PTSD

I Konsumentverkets rapport Överskuldsättning och ohälsa från år 2014 uppfyllde nästan hälften (47,9 procent) av de svarande kriteriet för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (13). Som jämförelse har en svensk studie enligt Konsumentverket visat att 5,6 procent av befolkningen utvecklat PTSD (14).

Resultaten av Konsumentverkets rapport innebär att symtom på posttraumatiskt stressyndrom kan vara nästan nio gånger så vanligt hos överskuldsatta personer jämfört med normalbefolkningen.

Det är dock av betydelse vid självrapporterad PTSD enligt checklistan PCL-17, att resultaten följs upp med en eller flera kliniska intervjuer. Frågeutformningen i formuläret utesluter inte heller att PTSD kan ha uppstått av andra händelser och sakförhållanden än skuldproblem.

Skulder hos Kronofogden försämrar livskvaliteten

År 2020 genomförde Kronofogden en undersökning av hur livskvaliteten påverkades av att ha skulder hos Kronofogden. Cirka 90 procent av de svarande uppgav att deras skulder hos Kronofogden hade påverkat livskvaliteten negativt. Tre av fyra svarande uppgav att de skämdes för att prata om sin privatekonomi (15).

Så påverkade skulder hos Kronofogden livskvalitet och psykisk hälsa

Tabell 1 visar vilka negativa konsekvenser skulder hos Kronofogden kan medföra för en skuldsatt individ. Statistiken över andelen skuldsatta individer som upplever negativa konsekvenser är hämtad från rapporten Skulder hos Kronofogden och spel om pengar (16).

Hos de individer som svarade på Kronofogdens undersökning var försämrad ekonomi och hälsoproblem de vanligaste negativa konsekvenserna av skulder hos Kronofogden. Fler än 8 av 10 svarande upplevde hälsoproblem såsom stress och oro.

De med skuldproblem tänker ofta på sin ekonomiska situation

I en rapport från Konsumentverket från år 2014 fick personer med skuldproblem (till exempel inkassokrav eller utmätning) uppskatta hur stor del av sin tid de tänkte på sin ekonomiska situation och sina skulder. Mer än var tredje person uppgav att de tänkte på sin ekonomiska situation nästan hela tiden (17).

Tabell 2 visar en sammanställning av hur ofta de skuldsatta personerna i Konsumentverkets rapport tänkte på sina skulder.

Konsumentverkets rapport visade att tankar på skuldproblem upptog en stor del av de skuldsatta svarspersonernas tid. Över hälften av svarspersonerna (58 procent) tänkte på sin ekonomiska situation mer än 50 procent av tiden.

Skuldsättning och psykisk ohälsa leder till samhällskostnader

Skuldsättning medför inte bara psykisk ohälsa för den enskilda individen utan leder också till stora kostnader för samhället. I en rapport från Riksrevisionen från år 2015 beräknades den totala sjukvårdskostnaden till följd av överskuldsättning till 46,9 miljarder (117 338 kronor per person) (18).

Hur stor andel av de totala sjukvårdskostnaderna som avser problem med psykisk ohälsa redovisas inte i Riksrevisionens rapport. Däremot uppges psykisk ohälsa i form av depression och ångest stå för de största kostnaderna (19).

Mer om skulder och psykisk ohälsa

• Ta sig ur ekonomisk kris
• Hjälp med skulder för privatpersoner
• Bli skuldfri
• Ekonomisk hjälp vid spelmissbruk
• Hjälp med skuldsanering
• Avbetalningsplan för skulder
• Hjälp av skuldrådgivare vid överskuldsättning