Räkna ut årsinkomst eller årslön

Beräkna årslön utifrån timlön, dagslön, veckolön eller månadslön

Tabell 1 visar ungefärliga bruttolöner i tidsenheterna timme, dag, vecka, månad och år vid heltidsarbete.

Beräkningarna i Tabell 1 (och övriga tabeller i artikeln) baseras på heltidsarbete motsvarande 8 arbetstimmar per dag, 40 timmar vecka, cirka 173 (173,33) timmar per månad, 21,7 dagar per månad och 260 arbetsdagar per år. Värdena är ungefärliga och anpassade så att beräkningarna i tabellerna ska bli kompatibla. Se mer om våra antaganden här .

Skillnaden mellan att räkna ut årslön och årsinkomst

Årslön beräknas utifrån ersättning för arbete medan årsinkomst räknas ut genom att addera både lön och andra skattepliktiga inkomster. I årsinkomst inräknas till exempel kapitalinkomster, pension och ersättningar som a-kassa och föräldrapenning. Skillnaden mellan årslön och årsinkomst är att en årslön är en del av en årsinkomst.

För de flesta löntagare utgör lön lejonparten av deras årsinkomst enligt SCB (3). Det innebär att en löntagare i många fall bara behöver räkna med sin årslön för att räkna ut sin årsinkomst. Begreppen “årslön” och “årsinkomst” används i praktiken ofta som synonymer i dagligt tal.

Så räknas årslön eller årsinkomst ut

En löntagare kan räkna ut sin årslön genom att multiplicera sin månadslön med tolv, eller sin timlön med antal arbetstimmar per år (teoretiskt 2 080 arbetstimmar per år vid heltidsarbete). Den som har flera arbetsgivare beräknar sin årslön eller årsinkomst genom att summera alla årslöner.

Räkna ut årslön utifrån olika tidsenheter

Det går att räkna ut årslön eller årsinkomst på ett ungefär genom att omvandla lönen i olika enheter:

• Timlön till månadslön: timlön multiplicerat med 173,3 timmar.
• Månadslön till timlön: månadslön dividerat med 173,3 timmar.
• Månadslön till dagslön: månadslön dividerat med 21,7 dagar.
• Dagslön till månadslön: dagslön multiplicerat med 21,7 dagar.
• Månadslön till årslön: månadslön multiplicerat med 12 månader.
• Årslön till månadslön: årslön dividerat med 12 månader.
• Timlön till årslön: timlön multiplicerat med 2 080 timmar.
• Årslön till timlön: årslön dividerat med 2 080 timmar.

Räkna om timlön till månadslön

Timlön multiplicerat med arbetstimmar per månad blir månadslön. För att räkna om en timlön till motsvarande månadslön baserat på en 40 timmars arbetsvecka multipliceras timlönen med 173,3 timmar. En timlön på 150 kronor motsvarar en månadslön på 25 995 kronor vid heltidsarbete (150 x 173,3 = 25 995).

Löntagare som inte arbetar 40 timmar i veckan kan räkna ut sin månadslön genom att multiplicera sin timlön med antalet arbetstimmar per vecka och sedan multiplicera produkten med 4,333. En person som arbetar 25 timmar i veckan med 150 kronor har 16 249 kronor i månadslön (25 x 4,333 x 150 = 16 249).

Räkna om månadslön till timlön

Månadslön dividerat med arbetstimmar per månad blir timlön. För att räkna om en månadslön till motsvarande timlön baserat på en 40 timmars arbetsvecka divideras månadslönen med 173,3 timmar. En månadslön på 25 995 kronor motsvarar en timlön på 150 kronor vid heltidsarbete (25 995 / 173,3 = 150).

Löntagare som inte arbetar 40 timmar i veckan kan räkna ut sin timlön genom att dividera sin månadslön med antalet arbetstimmar per vecka och sedan multiplicera produkten med 4,333. En person som arbetar 20 timmar i veckan med 15 000 kronor i månadslön har 173 kronor i timlön ([15 000 / 20] / 4,3333 = 173).

Olika timlöner och motsvarande månadslöner

Tabell 2 visar olika timlöner och motsvarande månadslöner baserat på 40 timmars arbetsvecka och 173,3 arbetstimmar per månad.

Räkna om månadslön till dagslön

En månadslön dividerat med antalet arbetsdagar ger motsvarande dagslön. För att räkna om en månadslön till motsvarande dagslön vid 40 timmars arbetstid divideras månadslönen med 21,7 dagar. En månadslön på 21 700 kronor kan omvandlas till en dagslön på 1 000 kronor vid heltidsarbete (21 700 / 21,7 = 1 000).

Räkna om dagslön till månadslön

En dagslön multiplicerad med antalet arbetsdagar ger motsvarande månadslön. För att räkna om en dagslön till motsvarande månadslön vid 40 timmars arbetstid multipliceras dagslönen med 21,7 dagar. En dagslön på 1 000 kronor omvandlas till en månadslön på 21 700 kronor vid heltidsarbete (1 000 x 21,7 = 21 700).

Olika månadslöner och motsvarande dagslöner

Tabell 3 visar hur olika månadslöner kan omvandlas till motsvarande dagslöner baserat på 21,7 arbetsdagar per månad, 40 timmars arbetsvecka och 173,3 arbetstimmar per månad.

Räkna om månadslön till årslön

För att räkna om en månadslön till motsvarande årslön multipliceras månadslönen med 12 månader. En månadslön på 20 000 kronor motsvarar en årslön på 240 000 kronor (20 000 x 12 = 240 000) vid heltidsarbete med cirka 173 arbetstimmar per månad.

Räkna om årslön till månadslön

För att räkna om en årslön till motsvarande månadslön divideras årslönen med 12 månader. En årslön på 240 000 kronor motsvarar en månadslön på 20 000 kronor (240 000 / 12 = 20 000) vid heltidsarbete med cirka 173 arbetstimmar per månad.

Olika månadslöner och motsvarande årslöner

Tabell 4 visar olika höga månadslöner och vad de motsvarar i årslöner. Beräkningarna baseras på en fast månadslön 12 månader per år med 40 timmars arbetsvecka och 173,3 arbetstimmar per månad.

Tabell 4 utgår från fasta månadslöner som inte förändras varje månad. Arbetstagare som har provisionsbaserad lön eller OB-tillägg kan istället ha varierande lön och dessa löner räknas ut på annat sätt.

Räkna om timlön till årslön

En timlön multiplicerad med antalet arbetstimmar per år ger motsvarande årslön. För att räkna om timlön till årslön vid heltid multipliceras timlönen med 2 080. En timlön på 150 kronor kan på så vis omvandlas till en årslön på 312 000 kronor (150 x 2 080 = 312 000) vid heltidsarbete med 40 arbetstimmar per vecka.

Räkna om årslön till timlön

En årslön dividerat med antalet arbetstimmar per år ger motsvarande timlön.För att räkna om en årslön till motsvarande timlön vid heltid divideras årslönen med 2 080. En årslön på 312 000 kronor motsvarar en timlön på 150 kronor (312 000 / 2 080 = 150) vid heltidsarbete med 40 arbetstimmar per vecka.

Olika timlöner och motsvarande årslöner

Tabell 5 visar olika höga timlöner och vad de motsvarar i årslöner baserat på 40 timmars arbetsvecka och 173,3 arbetstimmar per månad.

Räkna ut årsinkomst utifrån olika lönetyper

Det går att räkna ut årsinkomster som varierar beroende på sysselsättningsgrad, anställningsvillkor eller sjukskrivning och några exempel är:

• OB- och provisionsinkomst: årsinkomst beräknas utifrån genomsnittsinkomst.
• Deltidsinkomst: årsinkomst beräknas utifrån sysselsättningsgrad (0–100 procent).
• Inkomst som sjukskriven: årsinkomst beräknas genom att multiplicera heltidslön med 0,97 och sedan med 0,8. Vid heltidssjukskrivning kan alltså knappt 80 procent av lönen ersättas (upp till ett inkomsttak).

Räkna ut årsinkomst för lön med OB-tillägg

Det går att räkna ut en årsinkomst med OB-tillägg genom att summera ett års månadslöner inklusive OB-tillägg. En löntagare med OB-ersättning som i genomsnitt tjänat 25 000 kronor per månad inklusive OB-tillägg har en årsinkomst på 300 000 kronor (25 000 x 12 = 300 000).

Exempel på uträkning av årslön med OB-tillägg

Tabell 6 visar ett exempel på hur en årslön för ett vårdbiträde beräknas utifrån en fast grundlön och ett variabelt OB-tillägg.

Räkna ut årsinkomst för lön med provision

Det går att räkna ut en årsinkomst baserat på en varierande månadsinkomst med provision genom att addera årets alla månadslöner inklusive provision. Det går också att beräkna en ungefärlig årsinkomst med provision genom att multiplicera en genomsnittlig månadsinkomst inklusive provision med tolv.

En provisionslön på 20 000 kronor, 30 000 kronor respektive 25 000 kronor under en tremånadersperiod ger en genomsnittlig månadslön på 25 000 kronor. Det medför en uppskattad årslön på 300 000 kronor ([20 000 + 30 000 + 25 000] / 3 x 12 = 300 000).

Att beräkna årsinkomst utifrån genomsnittlig månadsinkomst inklusive provision ger i regel en uppskattning eftersom lönen ofta varierar mellan olika månader. Antalet månader som tas med i beräkningen kan variera, men ju fler månader som inkluderas desto bättre eftersom det minskar variansen (variationen i utfallet).

Exempel på uträkning av årslön med varierande provision

Tabell 7 visar ett räkneexempel för en säljare med fast grundlön och en provision som varierar under årets olika månader.

Exempel på uträkning av årslön med genomsnittlig provision

Tabell 8 visar exempel för säljare i olika lönespann med fasta grundlöner och en genomsnittlig provision på 6,8 procent av grundlönen.

Räkna ut årsinkomst vid deltid

För att räkna ut en årsinkomst (årslön) vid deltid multipliceras årslönen med sysselsättningsgrad (0–100 procent). En deltidsanställd med en heltidslön på 30 000 kronor i månaden som jobbar 50 procent tjänar 15 000 kronor per månad (30 000 x 0,5 = 15 000) och 180 000 kronor per år (30 000 x 0,5 x 12 = 180 000).

Exempel på uträkning av årsinkomst vid deltid

Tabell 9 visar räkneexempel på hur olika grundlöner påverkas vid olika grad av deltidsarbete.

Räkna ut årsinkomst vid sjukskrivning med 80 procents ersättning

För att räkna ut en årsinkomst vid sjukskrivning med 80 procents ersättning från Försäkringskassan multipliceras års- eller månadslönen med 0,97 (97 procent) och sedan med 0,80 (80 procent) (17). En månadslön på 21 000 kronor ger en sjukpenning på 195 552 kronor per år ([21 000 x 0,97] x 0,8 x 12 = 16 296 x 12 = 195 552).

Högsta årsinkomst vid sjukskrivning begränsas av prisbasbeloppet

Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten är 10 prisbasbelopp per år. Det motsvarar 525 000 kronor med 2023 års prisbasbelopp på 52 500 kronor (18). Du kan få ut knappt 80 procent av din lön från Försäkringskassan, men det finns ett tak på 1 116 kronor per dag (sju dagar i veckan) före skatt år 2023 (19).

Enligt uppgift från Försäkringskassan beräknas taket 1 116 kronor per dag (före skatt) utifrån 10 prisbasbelopp à 52 500 kronor ([52 500 x 10 / 365] x 0,97 x 0,8 = 1 116). Lönetaket uppnås således vid en årslön på 525 000 kronor före skatt (43 750 kronor per månad). Månadsersättningen före skatt blir maximalt 33 480 kronor per 30-dagarsmånad enligt Försäkringskassans sätt att räkna ([1 116 x 0,97 x 0,8] x 30 = 33 480).

I denna artikel tar Credwise endast upp den ersättning du kan få från Försäkringskassan vid sjukskrivning. Försäkringskassans ersättning kan kompletteras via kollektivavtalade försäkringar, ITP sjukpension och inkomstförsäkringar via fackförbund.

Exempel på årsinkomst vid sjukskrivning med 80 procents ersättning

Tabell 10 visar ungefärlig ersättning per dag, månad och år vid olika grundlöner för en heltidssjukskriven som får 80 procents ersättning från Försäkringskassan. För enkelhets skull beaktas inte ett visst karensavdrag den första månaden.

Det tak som finns för att få ut 80 procent av sin lön vid sjukskrivning landar med 2023 års prisbasbelopp på en bruttomånadslön om 43 750 kronor (20). Den som tjänar mer än 43 750 kronor får inte ut mer från Försäkringskassan än den som tjänar 43 750 kronor.

Räkna ut semestertillägg för semesterlön i årsinkomst

Semestertillägg är ett lönetillägg som du får utöver din månadslön under din intjänade semester:

• Utan kollektivavtal är tillägget 0,43 procent av månadslönen per semesterdag enligt Sammalöneregeln (21). Semesterlagen styr semestertillägget när det inte finns kollektivavtal. Sammalöneregeln är den vanligaste beräkningsmetoden när kollektivavtal saknas.
• Utan kollektivavtal för rörliga lönedelar är semestertillägget 12 procent per dag enligt Sammalöneregeln. Procentsatsen räknas på de sammanlagda rörliga ersättningarna under semesteråret (22).
• Utan kollektivavtal är tillägget 12 procent av intjänandeårets lön enligt Procentregeln (23). Semesterlagen styr beräkning av semestertillägg när det inte finns kollektivavtal. Hos till exempel Unionen ingår både fast och rörlig utbetald lön och summan kan delas med 25 för att få fram ersättningen per semesterdag (24).
• Med kollektivavtal kan semestertillägget vara 0,8 – 1,10 procent per dag. Unionens kollektivavtal har en procentsats på 0,8 procent av aktuell fast månadslön (25). Fackförbundet Byggnads har förhandlat semestertillägg på upp till 1,10 procent (26).
• Med kollektivavtal vid rörliga lönedelar. Semestertillägget för rörlig lön är 0,5 procent per semesterdag i många kollektivavtal, bland annat hos Unionen (27) och Vision (28). Procentsatsen räknas på de sammanlagda rörliga lönedelar som betalats ut under intjänandeåret.

Semestertillägget läggs på den vanliga lönen. Om du inte varit anställd ett helt intjänandeår får du i regel betalda semesterdagar i förhållande till hur många dagar du arbetat under året (29).

Räkna ut semesterersättning i årsinkomst

Semesterersättning är en ersättning för semester du inte tagit ut när du slutar en anställning. Enligt semesterlagen räknas semesterersättning ut på samma grunder som semesterlön (30). Semesterersättning räknas ut genom att multiplicera den dagliga semesterlönen med alla semesterdagar som inte tagits ut.

Semesterersättning utgår för alla outtagna semesterdagar från tidigare och innevarande semesterår samt för intjänade dagar för nästa semesterår enligt semesterlagen (31). När du slutar ditt arbete får du semesterersättning som motsvarar din lön för de outtagna semesterdagarna plus semestertillägget.

Semesterersättning räknas ut olika beroende på om det finns kollektivavtal eller inte:

• Utan kollektivavtal enligt Sammalöneregeln i semesterlagen. Semesterersättningen är ordinarie lön per arbetsdag samt ett tillägg på 0,43 procent av månadslönen per semesterdag (32).
• Utan kollektivavtal enligt Procentregeln i semesterlagen. Den totala semesterersättningen är 12 procent av lönen under intjänandeåret (33). Enligt fackförbundet Unionen ingår både fast samt rörlig utbetald lön och summan kan delas med 25 för att få fram ersättningen per semesterdag (34).
• Med kollektivavtal vid fast månadslön. Hos fackförbunden Unionen (35) och Byggnads (36) beräknas semesterersättning som 5,4 procent av aktuell månadslön per semesterdag. Siffran består av 4,6 procent som är värdet av en arbetsdag enligt praxis, plus 0,8 procents semestertillägg (4,6 + 0,8 = 5,4) enligt Unionen.
• Med kollektivavtal vid rörliga lönedelar. Eventuella rörliga lönedelar har ett semestertillägg på 0,5 procent per dag i många kollektivavtal, bland annat hos fackförbunden Unionen (37) och Vision (38). Procentsatsen räknas på de sammanlagda rörliga lönedelar som betalats ut under intjänandeåret.

Vad ingår när man räknar ut årsinkomst?

Vad som ingår när man räl beror på vem som vill räkna ut en årsinkomst. När man själv räknar ut sin årsinkomst ingår i regel skattepliktiga inkomster, som inkomster från lön och eget företag; inkomster från kapital, räntor och pension.

Hos till exempel CSN räknas skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan, som sjuk- och föräldrapenning, i regel in i årsinkomst (39). Försäkringskassan, som är den myndighet som betalar ut olika ersättningar, räknar i sin tur in lön före skatt, OB-tillägg, övertidsersättning och provision i årsinkomst (40).

Antaganden för våra beräkningar av årslön och årsinkomst

Credwise utgår från följande antaganden i tabellernas beräkningar av årslön och årsinkomst:

• 8 arbetstimmar per arbetsdag.
• 40 timmars arbetsvecka (8 timmar x 5 dagar).
• 2 080 arbetstimmar per år (40 timmar x 52 veckor).
• 173,3 arbetstimmar per månad (2 080 årsarbetstimmar / 12 månader).
• 260 arbetsdagar per år (2 080 årsarbetstimmar / 8 arbetstimmar per dag).
• 21,7 arbetsdagar per månad (173,3 timmar per månad / 8 timmar per dag).

Det finns inget lagstadgat eller allmänt vedertaget sätt att beräkna de tidsenheter som ingår i årslön och årsinkomst. Olika organisationer, myndigheter och företag räknar på olika sätt. Credwise har valt att räkna på ovannämnda sätt eftersom det möjliggör matematiskt konsekvent omvandling av löner mellan olika löneformer.

Verklig arbetstid är lägre än i Credwises beräkning av årsinkomst

I praktiken är arbetstiden lägre än den teoretiska arbetstid som ligger till grund för Credwises beräkningar. Orsaken till att arbetstiden blir lägre i praktiken är att semesterdagar, sjukdagar och röda dagar dras bort. Antalet dagar som dras från arbetstiden varierar från år till år samt från person till person och det gör att beräkningarna blir ungefärliga.

Varför verklig arbetstid är lägre än teoretisk arbetstid

Den arbetstid som svenskarnas årsinkomst beräknas utifrån är i praktiken kortare än teoretisk arbetstid på grund av faktorer som:

• Minst 25 lagstadgade semesterdagar ska dras bort från årets arbetsdagar enligt semesterlagen (41).
• Sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro gör att en arbetstagare i normala fall inte jobbar alla arbetsdagar under ett år. År 2021 uppgick antalet sjukdagar i Sverige till cirka 7,7 dagar per person (42).
• Röda dagar och helgdagar. Röda dagar behandlas som helgdagar (rätt till lön även om man inte arbetar). I Sverige har vi ett tiotal helgdagar om året och antalet varierar mellan olika år (43). En arbetstagare kan beordras att arbeta en röd dag enligt Vårdförbundet (44).

Arbetstid beräknad av Konjunkturinstitutet

Enligt Konjunkturinstitutet beräknas antalet arbetsdagar (det vill säga vardagar) vara 251 under år 2023. Röda dagar och helger är borträknade från siffran 251. Om man även räknar bort 25 semesterdagar ger det 226 arbetade dagar år 2023 (251 – 25 = 226) exklusive sjukdagar och annan ej arbetad tid.

226 arbetsdagar per år motsvarar cirka 19 arbetsdagar à 8 timmar, 151 arbetstimmar per månad och 1 808 arbetstimmar per år. Credwises antagande om 2080 arbetstimmar per år, är 15% högre än Konjunkturinstitutets 1808 timmar.

De 260 arbetsdagar per år (innan semesterdagar dras bort) som används i de beräkningar som görs på sidan är högre än Konjunkturinstitutets siffra på 251 (innan semesterdagar dras bort). Detta innebär att de teoretiska beräkningarna i rapporten endast bör användas som uppskattningar.

Antal arbetsdagar per år enligt Konjunkturinstitutet

Tabell 11 visar Konjunkturinstitutets beräknade antal arbetsdagar (vardagar) år 2020–2025 enligt mejl från Konjunkturinstitutet.

Verklig arbetstid för svenskar beräknad av OECD

Enligt OECD arbetade svenskarna i verkligheten i snitt 1 444 timmar år 2021 (45). Det motsvarar cirka 180 arbetsdagar vid 8 timmars arbetstid. För år 2021 finns en differens på 48 dagar mellan OECD:s 180 arbetsdagar per år och Konjunkturinstitutets 253 arbetsdagar per år före 25 dagars semester (253 – 25 – 180 = 48). Siffrorna är inte helt jämförbara men indikerar att svenskarnas verkliga arbetstid är kortare än teoretisk arbetstid.

OECD:s beräknade arbetstid utgår från totalt antal faktiskt arbetade timmar dividerat med genomsnittligt antal arbetstagare per år. Timantalet från OECD inkluderar heltids-, deltids- och övertidsarbete och exkluderar all icke-arbetad tid som semester, röda dagar, sjukskrivning med mera (46).

Det genomsnittliga antalet arbetade timmar per år i OECD:s statistik är sannolikt lägre än Konjunkturinstitutets uppskattningar på grund av att deltidsarbetare ingår i OECD:s statistik och inte bara heltidsarbetare. Differensen på 48 dagar kan troligen också förklaras av att många har längre semester än 25 dagar samt av sjukdagar.

Läs andra artiklar om inkomst

• Vad är årsinkomst?
• Lån med låg inkomst
• Lån utan fast inkomst
• Lån som arbetslös
• Lån som sjukskriven

Läs andra artiklar om att räkna ut kostnader

• Räkna på lån
• Beräkna ränta på ränta
• Räkna på billån