Underskott av kapital

Vad är underskott av kapital?

Underskott av kapital är en skattemässig situation som uppstår när en persons kapitalutgifter har varit större än personens kapitalinkomster under ett kalenderår. Den som har ett underskott av kapital har alltså gjort en nettoförlust på kapitaltransaktioner, till exempel p.g.a. högre ränteutgifter än ränteinkomster.

Hur beräknas underskott av kapital?

Underskott av kapital beräknas genom att ta kapitalutgifter minus kapitalinkomster. Den som till exempel haft avdragsgilla räntekostnader för lån på 20 000 kronor, och under samma år fått 5 000 kronor i sparränta som kapitalinkomst, har ett underskott av kapital på 15 000 kronor. (20 000 – 5 000 = 15 000).

Skattereduktion för underskott av kapital

En privatperson med ett underskott av kapital kan få skattereduktion för underskottet. Skattereduktionen medför en minskning av den skatt personen ska betala. Det går att få avdrag för 30 procent av kapitalunderskott upp till 100 000 kronor och 21 procent för underskott därutöver, enligt inkomstskattelagen (1).

Se mer: skattereduktion för ränta och andra kapitalutgifter

Exempel på skatteavdrag för underskott av kapital

Tabell 1 visar ett exempel på hur stort skatteavdraget för underskott av kapital blir, beroende på hur stort underskottet är.

Så deklareras underskott av kapital

För att deklarera underskott av kapital fyller den som ska deklarera i sina kapitalutgifter under punkt 8.1–8.7 på deklarationsblanketten. En del kapitalutgifter, såsom ränteutgifter för lån, är i regel förtryckta. Om de förtryckta uppgifterna stämmer behöver den som ska deklarera inte ändra något.

Om de förtryckta uppgifterna på en deklarationsblankett inte stämmer, eller om uppgifter saknas, kan den som ska deklarera själv ändra eller lägga till uppgifter. Ändrade eller nya uppgifter om betald ränta ska till exempel fyllas i vid punkt 8.1 på deklarationsblanketten. Dessutom ska långivarens namn fyllas i under “Övriga upplysningar”.

Deklaration av underskott av kapital sker året efter

Om ett underskott av kapital har uppstått under ett kalenderår, ska underskottet deklareras till Skatteverket under våren året därpå. Den som hade högre kapitalutgifter än kapitalinkomster under år 2023 ska alltså deklarera sitt underskott av kapital år 2024.

Underskott av kapital syns i kreditupplysningar

Det går att se en persons underskott av kapital i en kreditupplysning, till exempel via UC. En långivare som tar en kreditupplysning på en person som ansöker om ett lån ser alltså hur stort underskott av kapital personen har. Underskott av kapital är en av flera faktorer som påverkar en persons kreditbetyg.

Se mer: vad syns på en kreditupplysning?

Vad är högt underskott av kapital?

Det finns ingen specificerad gräns för vad som är ett högt underskott av kapital. År 2022 var snittbeloppet för underskott av kapital 19 558 kronor per person, enligt Skatteverket (2). Den som samma år hade ett större underskott än så kan anses ha haft ett relativt högt underskott av kapital.

Genomsnittligt underskott av kapital ökade år 2023

I skrivande stund (april år 2024) har endast en del av svenska befolkningen fått sitt slutskattebesked. Det genomsnittliga underskottet för de som hittills fått sina slutliga skattebesked är 32 328 kronor per person, enligt Skatteverkets statistikportal (3).

Under år 2023 höjde Riksbanken styrräntan successivt från 2,5 procent vid årets ingång till 4 procent vid årets slut (4). I takt med höjningarna av styrräntan höjdes också räntorna på lån. Därför är det sannolikt att det slutgiltiga genomsnittliga beloppet för underskott av kapital per person kommer att vara högre år 2023 än år 2022.

Exempel på vad högt underskott av kapital kan medföra

Att en person har ett högt underskott av kapital kan medföra att:

• Det blir svårare att få lån ju större underskottet är. Om den som ansöker om ett lån har ett högt underskott av kapital är det en indikation på att denne har höga ränteutgifter för befintliga lån. Befintliga lån kan i sin tur medföra att det är svårt att få nya lån.
• Personens kreditbetyg försämras. Underskott av kapital är en av flera faktorer som påverkar en persons kreditbetyg hos kreditupplysningsföretag. Ju högre kapitalunderskott och ju lägre kreditbetyg någon har, desto sämre lånevillkor får denne. En person med ett högt underskott av kapital kan därför få låna mindre och till högre ränta än en person med ett lågt underskott av kapital. Se mer: vad är ett dåligt kreditbetyg?

Så tar du reda på ditt underskott av kapital

För att ta reda på ditt underskott av kapital kan du:

• Ta en kreditupplysning på dig själv. Det går till exempel att ta en kreditupplysning på dig själv hos något av de tre största kreditupplysningsföretagen; UC, Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode) eller Creditsafe. Hos UC kostar det 39 kronor att ta en kreditupplysning på sig själv (5). Det är däremot gratis att ta en kreditupplysning på sig själv hos Dun & Bradstreet och Creditsafe för att kontrollera sitt underskott av kapital (6) (7).
• Logga in på Skatteverkets hemsida. På “Mina sidor” på Skatteverkets hemsida går det att ta fram beslutade skatteuppgifter för att kontrollera sitt underskott av kapital.

Exempel på vad som bidrar till underskott av kapital

Fem exempel på kapitalutgifter som kan bidra till underskott av kapital är:

• Ränta på lån. Den som betalat ränteutgifter för lån får i vissa fall dra av utgifterna i sin deklaration. Räntor på lån med säkerhet är avdragsgilla, medan räntor på lån utan säkerhet bara får dras av med hälften av kostnaden. År 2026 kommer ränteavdraget för lån utan säkerhet att avskaffas helt. Räntor på studielån från CSN får inte heller dras av i deklarationen enligt inkomstskattelagen (8). De flesta långivare lämnar kontrolluppgifter för betald ränta till Skatteverket. Avdragsgilla ränteutgifter är därför i regel förtryckta på deklarationsblanketten. Se mer: vad är ränta på lån?
• Tomträttsavgälder. En tomträttsavgäld är en avgift som ska betalas till en tomtägare, oftast en kommun, för att få nyttja dennes mark. Tomträttsavgälder likställs med ränteutgifter, enligt inkomstskattelagen (9). Den som betalat en tomträttsavgäld under ett kalenderår får därför göra avdrag för avgiften i sin deklaration.
• Ränteskillnadsersättning. Den som betalar tillbaka hela eller delar av ett bolån med bunden ränta innan räntebindningstiden löpt ut kan behöva betala ränteskillnadsersättning till långivaren. Ränteskillnadsersättning är en kapitalutgift som behandlas som ränta, enligt inkomstskattelagen (10).
• Försäljning av värdepapper med förlust. Den som har sålt värdepapper, såsom aktier eller obligationer, på en värdepappersdepå med förlust får göra avdrag för förlusten i sin deklaration. Försäljning av värdepapper med förlust ska också redovisas till Skatteverket på bilaga K4. Förluster från värdepappersförsäljningar som genomförts på ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF) ska däremot inte dras av, enligt Skatteverket (11) (12). Anledningen till det är att värdepappersinnehav på ett ISK eller en KF schablonbeskattas, baserat på värdet på innehavet under året.
• Förlust vid försäljning av privatbostad. Den som sålt en privatbostad med förlust får dra av 50 procent av förlusten i sin deklaration, enligt inkomstskattelagen (13). En förlust på 100 000 kronor medför alltså ett avdrag på 50 000 kronor (100 000 x 0,5 = 50 000).
• Den som investerat i ett företag av mindre storlek har möjlighet att göra avdrag för investeringen i sin deklaration. Med ett företag av mindre storlek menas ett företag som under året för investeringen haft ett medelantal anställda lägre än 50 och en nettoomsättning eller balansomslutning (summan av tillgångar respektive eget kapital och skulder i företaget) på högst 80 miljoner kronor, enligt inkomstskattelagen (14). Investeraravdraget får uppgå till högst 50 procent av betalningen och maximalt 650 000 kronor (15).

Mer relaterat till underskott av kapital

• Vad betyder överskott av kapital?
• Hur ser jag min årsinkomst?
• Hur ser jag min kreditvärdighet?
• Hur tar jag reda på vilka krediter jag har?