Vad är kredit?

Vad är en kredit?

En kredit är ett lån i form av en varukredit eller penningkredit. Den som blir beviljad en penningkredit lånar en summa pengar. Med en varukredit menas i regel ett kreditköp, där kredittagaren får tillgång till en vara innan varan är betald. Varan betalas därefter genom avbetalning av varukrediten.

Om en kredittagare blir beviljad en kredit får kredittagaren således möjlighet att betala tillbaka krediten till kreditgivaren vid ett senare tillfälle. Det tillkommer i regel ränta och i vissa fall avgifter för de flesta krediter.

Exempel på penningkrediter

Några exempel på penningkrediter är

• privatlån
• SMS lån (snabblån)
• bolån
• kontokrediter.

Exempel på varukrediter

Några exempel på varukrediter är

• fakturaköp
• avbetalningsköp
• billån.

Kredit brukar användas för revolverande krediter

Med begreppet kredit menas i regel en revolverande kredit med möjlighet att återanvända krediten flera gånger. När en kredittagare tar ut pengar från en kredit minskar det tillgängliga kreditutrymmet. På motsvarande sätt ökar det tillgängliga kreditutrymmet om kredittagaren återbetalar kreditskulden. Kontokrediter och kreditkort är två exempel på revolverande krediter.

Vad betyder ordet kredit?

Enligt Svensk ordbok betyder ordet kredit “an­stånd med betalning vid köp av vara eller tjänst som ges om förtroende eller säkerhet finns, efter mer eller mindre strikta regler”. Ordet har enligt Svensk ordbok sitt ursprung bland annat i det latinska ordet cre´dere, som betyder ungefär ‘tro; an­förtro’. (1)

Huruvida en kredit beviljas bygger på, som ordets betydelse antyder, om kreditgivaren har förtroende för kredittagaren och dennes förmåga att betala tillbaka krediten.

Skillnad mellan krediter och lån

Det är egentligen ingen skillnad mellan krediter och lån. Begreppet kredit används dock i regel främst för revolverande penninglån, där en låntagare får ett kreditutrymme som kan nyttjas upprepade gånger upp till en viss kreditgräns. Med lån avses i regel penninglån som betalas ut som ett engångsbelopp. Se mer: vad är skillnaden mellan kredit och lån?

Olika typer av krediter

Det går att dela in krediter i två olika huvudsakliga typer:

• Krediter utan säkerhet: krediter utan krav på underliggande säkerhet.

• Krediter med säkerhet: krediter med krav på underliggande säkerhet.

Krediter utan säkerhet

En kredit som ges ut utan krav på säkerhet saknar en underliggande säkerhet i form av till exempel en bostad eller en borgensman. Eftersom det inte finns någon säkerhet för kreditgivaren om kredittagaren inte kan betala sin kredit medför krediter utan säkerhet en högre risk för kreditgivare än krediter med säkerhet.

Exempel på krediter utan säkerhet

Sex exempel på krediter som alltid eller oftast är utan säkerhet är:

• Kontokrediter. Den som blir beviljad en kontokredit får ett kreditutrymme att göra uttag inom, upp till en viss kreditgräns. Vid uttag från en kontokredit överförs pengarna till kredittagarens vanliga bankkonto. Ett undantag är kontokrediter som är kopplade till ett bankkonto, vilket är vanligt förekommande hos många storbanker. En sådan kontokredit kan endast användas när pengarna på kredittagarens vanliga bankkonto är slut. Se mer: ansök om en kontokredit

• Kreditkort. Om en kredittagare blir beviljad ett kreditkort får kredittagaren en form av kontokredit som är ansluten till ett betalkort. Kredittagaren kan använda sitt kreditkort för att betala inköp på samma sätt som med ett vanligt bankkort. Pengarna för ett inköp dras inte från kredittagarens bankkonto direkt vid inköpstillfället. Istället lägger kreditgivaren ut pengar för kredittagarens räkning, och kredittagaren får en utestående skuld för sitt kreditkort. Om flera inköp görs med ett kreditkort under en och samma månad samlas inköpen i regel på samma månadsfaktura.

• Fakturor. Att betala inköp av varor eller tjänster med faktura är en form av kredit. När en kredittagare väljer att betala en vara eller tjänst med faktura erhåller kredittagaren varan eller tjänsten utan att kontant betala för den vid inköpstillfället. Kredittagaren ska därefter betala kreditfakturan senast på den avtalade förfallodagen.

• Avbetalningar. Att köpa varor eller tjänster på avbetalning innebär i regel att en kredittagare antingen delbetalar en faktura eller tilldelas ett kreditkonto. Kreditkonton för avbetalningar fungerar på liknande sätt som kontokrediter. Den största skillnaden mellan ett kreditkonto avsett för avbetalningsköp och en vanlig kontokredit är att det inte går att föra över pengar från ett kreditkonto till sitt vanliga bankkonto. Det är således endast möjligt att använda ett kreditkonto för avbetalningsköp av varor eller tjänster.

• Privatlån. Privatlån är lån utan säkerhet som ges ut på 100–800 000 kronor och har räntor på 4,36–22 procent. De flesta privatlån ges dock ut på 10 000–350 000 kronor och har räntor på 6,99–18,99 procent. Majoriteten av de privatlån som Credwise känner till betalas ut som engångsbelopp, men det finns privatlån som är kontokrediter. Av de 45 privatlån som Credwise känner till är 2 kontokrediter och 43 lån som betalas ut som engångsbelopp.

• SMS lån (snabblån). SMS lån är lån utan säkerhet som ges ut på 1 000–200 000 kronor och har räntor på 7,9–22 procent. De flesta SMS lån ges dock ut på 3 000–50 000 kronor och har räntor på 21,95–22 procent. Många SMS lån ges ut som kontokrediter, och kan således användas upprepade gånger vid behov. Av de 24 SMS lån (snabblån) som Credwise känner till är 11 kontokrediter och 13 lån som betalas ut som engångsbelopp.

Krediter med säkerhet

En kredit med säkerhet har en underliggande säkerhet i form av till exempel en pantsatt bostad eller värdesak, alternativt en borgensman. Den underliggande säkerheten för en kredit ökar sannolikheten för att kreditgivaren kan få tillbaka sina pengar, även om kredittagaren inte kan betala sin kredit enligt vad som avtalats. Se mer: krediter med säkerhet

Exempel på krediter med säkerhet

Fem exempel på krediter med säkerhet är:

• Billån. Billån ges ut med den köpta bilen som säkerhet. För att kunna finansiera en bil med ett billån, som är en form av kreditköp, krävs enligt konsumentkreditlagen en kontantinsats på minst 20 procent av bilens inköpspris (2). En kredittagare kan således låna upp till 80 procent av priset för en bil med ett billån.

• Bolån. Bolån är krediter med en pantsatt och belånad bostad som säkerhet. Enligt Finansinspektionens allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad får belåningsgraden för en bostad inte överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde (3). När en kredittagare finansierar en bostad med ett bolån måste kredittagaren således betala en kontantinsats på minst 15 procent av bostadens marknadsvärde.

• Aktielån. Lån med aktier eller fonder som säkerhet benämns ofta som aktielån eller värdepapperskrediter. Belåningsvärdet för ett värdepapper, det vill säga hur stor andel av ett värdepappers marknadsvärde som kan belånas, varierar i regel mellan 0–80 procent för olika aktier och fonder. En kredittagare kan hos de flesta kreditgivare endast använda ett aktielån till att finansiera köp av nya aktier, fonder eller andra värdepapper.

• Borgenslån. Ett borgenslån är en kredit med en borgensman som säkerhet. Om den som blivit beviljad ett borgenslån inte kan betala tillbaka lånet, är borgensmannen skyldig att göra det i kredittagarens ställe. Enligt Credwises erfarenhet erbjuds de flesta borgenslån till kredittagare vars kreditvärdighet är för låg för att de ska ha möjlighet att få lån på egen hand.

• Pantlån. Pantlån är lån med en pantsatt värdesak, till exempel ett smycke eller ett konstverk, som säkerhet. Konsumentkreditlagens regler omfattar inte pantlån (4), utan pantlån regleras av pantbankslagen (5). Kreditgivare som ger ut pantlån är därmed undantagna från konsumentkreditlagens krav på kreditprövning. Om en kredittagare inte kan betala ett pantlån enligt vad som avtalats kan kreditgivaren sälja det pantsatta föremålet för att få tillbaka de utlånade pengarna.

Hur fungerar en kredit?

När en kredittagare ansöker om en kredit genomförs i regel en kreditprövning. Om en kreditansökan beviljas får kredittagaren ett kreditutrymme med en maximal kreditgräns (kreditlimit) eller ett maximalt lånebelopp. För revolverande krediter är det möjligt att göra upprepade uttag så länge kreditgränsen inte överskrids.

Krav för krediter

Några vanliga krav för att bli beviljad en kredit är att kredittagaren

• måste vara minst 18 år gammal
• är folkbokförd i Sverige
• har ett svenskt personnummer
• har en regelbunden inkomst som inte är bidrag eller studiemedel
• inte får ha skulder hos Kronofogden.

Se mer: krav för lån och krediter

Kreditprövning vid ansökan om kredit

Enligt konsumentkreditlagen ska en kreditgivare genomföra en kreditprövning på en kredittagare som ansöker om en kredit (6). Syftet med en kreditprövning är att bedöma en kredittagares betalningsförmåga, det vill säga dennes förmåga att betala tillbaka krediten. Se mer: vad betyder kreditprövning?

Vid kreditprövningar bedöms kredittagares kreditvärdighet

En kredit får enligt konsumentkreditlagen endast beviljas om kredittagarens kreditvärdighet (betalningsförmåga) bedöms vara tillräcklig för att klara att betala tillbaka krediten (7). Om en kreditgivare bedömer att en kredittagare har för låg kreditvärdighet för att kunna återbetala en sökt kredit ska kredittagaren således få avslag på sin kreditansökan.

Några exempel på faktorer som påverkar en kredittagares kreditvärdighet är dennes inkomst, befintliga skulder, betalningsanmärkningar, fastighetsinnehav och underskott av kapital. Se mer: vad innebär kreditvärdighet?

Kreditprövningar inkluderar oftast kreditupplysningar

De flesta kreditgivare tar en kreditupplysning som en del av deras kreditprövning när en kredittagare ansöker om en kredit. I en kreditupplysning visas bland annat person- och inkomstuppgifter samt uppgifter om eventuella fastighetsinnehav, betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden.

De vanligaste upplysningsföretagen som används för kreditupplysningar vid kreditansökningar är UC, Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode) och Creditsafe. Utöver den information som förekommer i alla typer av kreditupplysningar innehåller kreditupplysningar från UC dessutom information om befintliga krediter som beviljats av kreditgivare som är kunder hos UC. Se mer: vad betyder kreditupplysning?

Vissa räntefria krediter saknar krav på kreditprövning

I konsumentkreditlagen anges att räntefria krediter som avser kreditköp, och som inte är kontokrediter, är undantagna från kravet på kreditprövning. Det gäller under förutsättning att en sådan kredit endast har en obetydlig avgift och ska betalas tillbaka inom tre månader. (8) En del kreditgivare genomför trots det kreditprövningar när de ställer ut räntefria fakturakrediter.

Ett kreditköp är enligt konsumentkreditlagen ett köp av en vara eller tjänst där köpet finansieras genom en kredit som erbjuds av säljaren eller en kreditgivare som säljaren samarbetar med (9). Se mer: räntefria krediter

Ränta på krediter

Räntorna eller räntespannen för olika typer av krediter är:

• Privatlån: 4,36–22 procent. Räntan på de flesta privatlån sätts individuellt baserat på kredittagarnas kreditvärdighet. Se mer: räntor på privatlån

• SMS lån (snabblån): 7,9–22 procent. De flesta kreditgivare som ger ut SMS lån erbjuder samma ränta till alla kredittagare, oavsett kreditvärdighet. Se mer: räntor på SMS lån (snabblån)

• Billån: 5,49–7,95 procent. De flesta kreditgivare som ger ut billån erbjuder samma ränta till alla kredittagare, oavsett kreditvärdighet. Se mer: räntor på billån

• Värdepapperskrediter: cirka 1,99–7,99 procent. Räntan på en värdepapperskredit varierar i regel bland annat beroende på vilka värdepapper som belånas och hur mycket kredittagaren lånar. Se mer: räntor på värdepapperskrediter

• Kreditkort: cirka 10–22 procent. De flesta kreditgivare som ger ut kreditkort erbjuder samma ränta till alla kredittagare, oavsett kreditvärdighet.

• Bolån: cirka 2,25–4,75 procent. Räntorna på bolån är cirka 0,5–3 procentenheter högre än Riksbankens styrränta, enligt Credwises uppskattningar. Riksbankens styrränta uppgår i dagsläget till 1,75 procent (10). Räntan på de flesta bolån sätts individuellt baserat på kredittagarnas kreditvärdighet.

Se mer: vad innebär ränta?

Ränta på kontokrediter utgår endast på nyttjat belopp

En kredittagare som har en kontokredit eller ett kreditkort betalar endast ränta på det belopp kredittagaren nyttjar. Räntekostnaden för en kontokredit eller ett kreditkort beräknas således endast på utestående skuld, inte på kreditens totala kreditgräns. Om en kredittagare inte nyttjar en kontokredit utgår således ingen räntekostnad alls för krediten.

Se också: ränta på kontokrediter

Avgifter för krediter

Fem exempel på vanliga avgifter som kan tillkomma för krediter är:

• Uppläggningsavgifter. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som en del kreditgivare tar ut i samband med att ett kreditavtal upprättas. Uppläggningsavgiften för krediter i form av privatlån är 0–588 kronor, men oftast 0–495 kronor. SMS lån (snabblån) har uppläggningsavgifter på 0–588 kronor, men oftast på 350–588 kronor enligt Credwises data.

• Uttagsavgifter. En uttagsavgift är en avgift för en kontokredit som tillkommer varje gång en kredittagare tar ut pengar från krediten. Uttagsavgifter är i regel vanligast för kontokrediter som är SMS lån (snabblån). Kontokrediter som är SMS lån har uttagsavgifter på 0–245 kronor per uttag, enligt Credwises data.

• Aviavgifter. En aviavgift är en månatlig avgift som en del kreditgivare tar ut för avisering av månadsbetalningen för en kredit. Aviavgiften för krediter i form av privatlån är 0–75 kronor per månad, medan SMS lån (snabblån) har aviavgifter på 0–69 kronor per månad, enligt Credwises data.

• Administrationsavgifter. Ett fåtal kreditgivare tar ut månatliga administrationsavgifter för de krediter de erbjuder. Kreditgivaren Viaconto tar till exempel en administrationsavgift på 375 kronor per månad för deras kredit, givet att den utestående kreditskulden överstiger 100 kronor vid faktureringstillfället (11).

• Årsavgifter. Kreditgivare som ger ut krediter i form av kreditkort tar ofta en årsavgift på upp till cirka 300 kronor. Det finns också kreditkort helt utan årsavgift och kreditkort med årsavgift på flera tusentals kronor, även om det sistnämnda är relativt ovanligt.

Se mer: olika typer av avgifter för lån och krediter.

Lånebelopp för engångskrediter

Några exempel på lånebelopp för olika typer av engångskrediter är:

• Privatlån: ges ut på 100–800 000 kronor, men oftast på 10 000–350 000 kronor.

• SMS lån (snabblån): ges ut på 1 000–200 000 kronor, men oftast på 3 000–50 000 kronor.

• Billån: upp till 80 procent av den köpta bilens marknadsvärde

• Bolån: upp till 85 procent av den belånade bostadens marknadsvärde.

Se mer: vad är lånebelopp?

Kreditgränser för revolverande krediter

En kreditgräns är det maximala belopp en kredittagare kan låna med en kontokredit eller ett kreditkort. Kreditgränsen för kontokrediter som är SMS lån (snabblån) är 1 000–70 000 kronor, men oftast 2 000–40 000 kronor. Kontokrediter som är privatlån har kreditgränser på 10 000–130 000 kronor, enligt Credwises data. De flesta svenska kreditkort har kreditgränser på 10 000–150 000 kronor.

Den som blir beviljad en kontokredit eller ett kreditkort behöver inte nyttja hela krediten på en gång. En kredittagare kan göra upprepade uttag inom den kreditgräns kredittagaren blivit beviljad. Om en kredittagare till exempel har blivit beviljad en kreditgräns på 20 000 kronor kan kredittagaren till exempel ta ut 10 000 kronor vid två tillfällen eller 5 000 kronor vid fyra tillfällen. Se mer: vad är kreditgräns?

Uttagsgränser för krediter

En del kreditgivare tillämpar uttagsgränser för deras krediter. En uttagsgräns är en minimigräns för det lägsta belopp som är möjligt att ta ut från en kredit. Några vanliga exempel på uttagsgränser för kontokrediter är 200, 500 och 1 000 kronor per uttagstillfälle. För kreditkort saknas i normala fall minimigränser för hur små belopp en kredittagare kan betala med sitt kreditkort, enligt Credwises data.

Avbetalning av krediter

Avbetalningen av krediter görs i regel med

• annuitet eller rak amortering för engångskrediter
• flexibel avbetalning för revolverande krediter.

Engångskrediter brukar betalas av med annuitet eller rak amortering

De flesta engångskrediter, såsom blancolån och billån, betalas i regel av med annuitet eller rak amortering. Ett annuitetslån betalas med samma totalbelopp vid varje betalningstillfälle, inklusive amortering, ränta och eventuella avgifter. Om ett lån har rak amortering är det belopp som amorteras lika stort vid varje betalningstillfälle, exklusive ränta och eventuella avgifter. Se mer: vad är skillnaden mellan annuitet och rak amortering?

De flesta revolverande krediter har flexibel avbetalning

De flesta revolverande krediter har flexibel avbetalning i det avseende att kreditgivare i regel anger ett lägsta månadsbelopp att betala. En kredittagare kan sedan välja att betala det lägsta beloppet eller ett högre belopp. De flesta revolverande krediter kan således medföra olika lägsta belopp att betala varje månad.

Betalningsvillkoren för en kredit anges i regel som en procentuell andel av den utestående skulden eller den beviljade kreditgränsen, med förbehåll för ett lägsta belopp angivet i kronor. Ett exempel på betalningsvillkor för en kredit är 5 procent av utestående skuld, men inte lägre än 500 kronor. Det är alltid möjligt att betala mer än det lägsta möjliga månadsbeloppet.

Enligt konsumentkreditlagen får ingen extra avgift tas ut om en kredittagare betalar tillbaka en kredit i förtid, såvida kreditens ränta inte är bunden när krediten återbetalas (12). De flesta krediter har dock rörlig ränta. Därför är det nästan alltid gratis att återbetala en kreditskuld i förväg. Se mer: avbetalning av lån och krediter.

Exempel på avbetalning av krediter med lägsta månadsbelopp

Tabell 1 visar ett exempel på avbetalning av en kredit med en räntesats på 19 procent. Betalningsvillkoren för krediten i exemplet är det högsta av 10 procent av den utestående skulden och 500 kronor.

Som Tabell 1 visar blir det lägsta beloppet att betala 10 procent av den utestående skulden under månad 1–3. Anledningen till det är att 10 procent av den utestående skulden blir högre än 500 kronor under denna period.

Under månad 4–13 betalas istället 500 kronor per månad. Anledningen till det är att 500 kronor är högre än 10 procent av den utestående skulden under denna period. Månad 14 betalas den återstående skulden på 21 kronor.

Konsumentkrediter regleras i konsumentkreditlagen

Bestämmelser gällande konsumentkrediter (lån och krediter som erbjuds av företag till privatpersoner) regleras huvudsakligen i konsumentkreditlagen. Några exempel på konsumentkrediter är blancolån (lån utan säkerhet), bolån, fakturakrediter och avbetalningsköp.

I konsumentkreditlagen återfinns bland annat bestämmelser för de rättigheter och skyldigheter långivare och låntagare har gentemot varandra. Konsumentkreditlagen innehåller till exempel regler kring kreditprövning, marknadsföring av krediter och ångerrätt för kreditavtal. Se mer: när gäller konsumentkreditlagen?

Mer om hur olika krediter fungerar

• Hur fungerar lån?
• Hur fungerar billån?
• Hur fungerar SMS lån?
• Hur fungerar privatlån?
• Hur fungerar snabblån?
• Hur fungerar blancolån?
• Hur fungerar kontokrediter?

Hitta krediter att ansöka om

• Ansök om kredit
• Ansök om kreditlån
• Ansök om kreditkonto
• Ansök om kredit online