Vad händer om man inte betalar tillbaka ett lån?

Sammanfattning: vad som händer om man inte betalar lån

Tabell 1 visar en sammanfattning av vad som händer om en låntagare inte betalar sitt lån.

Från det att en lånefaktura förfaller till betalning tar det i regel minst cirka 100 dagar innan en betalningsanmärkning registreras.

Vad händer om man inte kan betala sitt lån i tid?

Det som händer om en låntagare inte kan betala sitt lån i tid är att låntagaren

• debiteras dröjsmålsränta och olika typer av förseningsavgifter
• riskerar att få någon typ av anmärkning
• kan få svårt att bli beviljad nya lån eller teckna abonnemang
• kan behöva betala tillbaka hela lånet i förtid, om det sägs upp
• kan få sin lön beslagtagen eller tvingas sälja egendom av Kronofogden.

När drivs en skuld vidare om man inte betalar sitt lån?

Det saknas exakta och heltäckande lagstadgade tidsfrister för åtgärder vid obetalda lån. Det betyder att beroende på fordringsägare (den som driver in det lån som inte betalats) och vilken instans skulden befinner sig hos (till exempel inkassobolag eller Kronofogden) kan det ta olika lång tid för olika åtgärder.

För privata fordringsägare, till exempel långivare med förfallna fakturor och inkassobolag, finns en del minimigränser för antal dagar fordringsägare behöver vänta innan de skickar betalningspåminnelser eller inkassokrav.

Enligt förvaltningslagen (2017:900) ska ärenden hos myndigheter (till exempel betalningsföreläggande hos Kronofogden) handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (1).

Det händer steg för steg om man inte betalar sitt lån

Det som händer om en låntagare inte betalar sitt lån är att:

1. Den ursprungliga fakturan förfaller till betalning.
2. Långivaren skickar en betalningspåminnelse.
3. En del långivare säger upp lånet och begär betalning i förtid.
4. Låntagaren kan få en missbruksanmärkning.
5. Långivaren eller ett inkassobolag skickar inkassokrav.
6. Långivaren ansöker om betalningsföreläggande.
7. Kronofogden meddelar utslag och fastställer betalningskravet.
8. Låntagaren får en betalningsanmärkning.
9. Kronofogden gör utmätning (tar betalt via lön eller tillgångar).
10. Låntagaren kan ansöka om skuldsanering.

1. Fakturan förfaller till betalning

Det första som händer om en låntagare inte betalar sitt lån är att fakturan förfaller till betalning. För att undvika att långivaren vidtar åtgärder ska fakturan betalas till långivaren senast på förfallodagen. De flesta lån till privatpersoner ska betalas av varje månad med förfallodag i slutet av månaden.

Dröjsmålsränta för förfallna fakturor

En långivare har rätt till dröjsmålsränta om en låntagare inte betalar sitt lån i tid. Om inget annat har avtalats får dröjsmålsräntan enligt räntelagen uppgå till Riksbankens referensränta med ett tillägg av åtta procentenheter (2). I dagsläget uppgår Riksbankens referensränta till 2 procent.

Det är fritt att avtala om andra räntesatser för dröjsmålsränta. Enligt konsumentkreditlagen får dock dröjsmålsräntan inte överstiga Riksbankens referensränta med ett tillägg av 20 procentenheter (3).

Dröjsmålsränta debiteras i regel från den dag en lånefaktura förfaller (ska vara betald). En långivare får endast beräkna dröjsmålsränta på den ursprungliga skulden. Ingen dröjsmålsränta utgår därmed på aviavgift, påminnelseavgift, inkassoavgift eller på tidigare debiterad dröjsmålsränta som inte har betalats (4).

2. Betalningspåminnelse

De flesta långivare skickar en betalningspåminnelse om en låntagare inte betalar sitt lån i tid. Det finns dock inget lagstadgat krav på att en betalningspåminnelse måste skickas innan andra åtgärder (till exempel inkassokrav) vidtas (5). En del långivare skickar inga betalningspåminnelser utan skickar inkassokrav direkt.

Enligt lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. får en långivare ta ut en påminnelseavgift på högst 60 kronor för en betalningspåminnelse om det har avtalats på förhand (6).

3. Uppsägning av lån i förtid

Under förutsättning att det har avtalats i förväg kan en långivare säga upp ett lån och kräva betalning i förtid om en låntagare inte betalat tillbaka lånet i tid. Om en långivare säger upp ett lån måste låntagaren betala hela den kvarstående skulden på lånet direkt. Enligt konsumentkreditlagen gäller en uppsägningstid om minst fyra veckor från den dag då långivaren sagt upp lånet (7).

För att en långivare ska ha rätt att säga upp ett lån och begära betalning i förtid krävs att låntagaren är i väsentligt dröjsmål med betalning. Enligt konsumentkreditlagen har långivaren rätt till förtidsbetalning om låntagaren är mer än en månad sen med en betalning som överstiger tio procent av det kvarstående lånebeloppet (8).

4. Missbruksanmärkning

Om en låntagare missköter ett lån eller en kredit kan långivaren registrera en missbruksanmärkning på låntagaren. Det kan till exempel ske om en låntagare vid upprepade tillfällen överskridit sin kreditgräns eller om en långivare sagt upp ett lån till betalning i förtid.

En missbruksanmärkning får endast registreras om det finns villkorat i låneavtalet. Missbruksanmärkningar syns i kreditupplysningar, men endast för långivare som står under Finansinspektionens tillsyn (9). Hyresvärdar och företag som erbjuder mobilabonnemang kan därmed inte se en missbruksanmärkning i en kreditupplysning.

5. Inkassokrav

Om en låntagare inte betalar sitt lån efter att fakturan för lånet förfallit till betalning kan skulden lämnas vidare till ett inkassobolag. Enligt lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. får en avgift på högst 180 kronor tas ut för ett inkassokrav (10).

Ett inkassokrav är förenat med någon form av påtryckning där det framgår vilka konsekvenser en utebliven betalning medför. Det kan till exempel vara att skulden lämnas över till Kronofogden om låntagaren inte betalar inkassokravet.

6. Betalningsföreläggande

Om en låntagare inte kan betala sitt lån efter att ett inkassokrav har framställts kan låntagaren få ett betalningsföreläggande från Kronofogden. Det innebär att långivaren (eller ett inkassobolag) har ansökt om att Kronofogden ska ta beslut om huruvida låntagaren är skyldig att betala sin skuld.

En låntagare kan bli skyldig att betala både ansöknings- och ombudsavgift när en långivare eller ett inkassobolag ansöker om ett betalningsföreläggande. Enligt förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten uppgår ansökningsavgiften för ett betalningsföreläggande till 300 kronor (11). Ombudsavgiften för ansökan om ett betalningsföreläggande får enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning uppgå till högst 380 kronor (12).

Betalar låntagaren sin skuld inom den så kallade förklaringstiden (den tidsfrist som gäller innan Kronofogden tar ett beslut) ska betalningskravet dras tillbaka. Förklaringstiden får enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning i normala fall inte vara längre än två veckor (13). En låntagare som erhållit ett betalningsföreläggande har också rätt att bestrida kravet om låntagaren anser att det är felaktigt.

7. Utslag från Kronofogden

Om en låntagare som erhållit ett betalningsföreläggande varken betalar eller invänder mot kravet beslutar Kronofogden att låntagaren är betalningsskyldig. Ett sådant beslut kallas utslag från Kronofogden, och kan jämföras med en dom (14).

Invänder en låntagare mot ett betalningsföreläggande kan den som ansökt om betalningsföreläggandet begära att ärendet prövas i tingsrätten (15).

8. Betalningsanmärkning

I samband med att Kronofogden meddelar ett utslag får låntagaren en betalningsanmärkning. Det är kreditupplysningsföretagen och inte Kronofogden som registrerar betalningsanmärkningar.

Efter att Kronofogden meddelat utslag hämtar kreditupplysningsföretagen uppgifter om det från Kronofogdens databas. Det är när uppgifter om utslag från Kronofogden inkommer till kreditupplysningsföretagen som en betalningsanmärkning registreras.

9. Utmätning hos Kronofogden

Efter ett utslag från Kronofogden kan långivaren (alternativt det inkassobolag som hanterar skulden) ansöka om utmätning hos Kronofogden. Det innebär att Kronofogden hjälper till att driva in skulden genom utmätning av låntagarens pengar (såsom lön) eller andra tillgångar.

Enligt förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten tillkommer en grundavgift på 600 kronor per år för verkställighet av krav hos Kronofogden (16). Utmätning och indrivning av skulder är en form av verkställighet.

10. Skuldsanering

I de fall en låntagare har skulder hos Kronofogden som låntagaren inte klarar av att betala inom en överskådlig tid finns möjligheten att ansöka om skuldsanering. Det innebär att låntagaren betalar av det som går på sina skulder under fem års tid. Efter fem år skrivs resterande skuld av och låntagaren blir skuldfri (17).

En skuldsanering är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem, och långt ifrån alla som ansöker blir beviljade skuldsanering. År 2021 beviljades till exempel endast 36 procent av alla ansökningar om skuldsanering, enligt Kronofogden (18).

Så ökar en skuld som inte betalas

En skuld som en låntagare inte kan betala ökar i takt med att dröjsmålsränta utgår på skulden. Enligt förarbetena till räntelagen är huvudregeln dock att dröjsmålsränta inte ska utgå som ränta på ränta (19). Det finns dock inget som hindrar att två parter avtalar om att dröjsmålsränta ska läggas till skuldbeloppet.

Att dröjsmålsränta inte ska utgå som ränta på ränta fastställs även i Högsta domstolens domslut NJA 1994 s. 3. Högsta domstolen har i sitt betänkande ansett att det är en hävdvunnen rättsprincip att dröjsmålsränta inte ska utgå på obetald dröjsmålsränta. (20)

Dröjsmålsräntan för en skuld beräknas därmed utifrån det ursprungliga skuldbeloppet vid skuldens förfallodag, och dröjsmålsränta betalas ej på obetald dröjsmålsränta. Även om en låntagares utestående skuld ökar till följd av dröjsmålsränta och eventuella avgifter, såsom påminnelse- eller inkassoavgift, beräknas dröjsmålsräntan för skulden endast på det ursprungliga kapitalbeloppet.

Tips för den som inte kan betala av lån

En låntagare som inte kan betala av ett lån kan se över möjligheten att:

• Förhandla med långivaren. Genom att förhandla med sin långivare kan en låntagare ha möjlighet att till exempel sänka sin amorteringstakt eller få amorteringsfrihet under en period.
• Få en betalningsfri månad. En del långivare erbjuder sina kunder en eller flera betalningsfria månader per kalenderår. Under en betalningsfri månad behöver låntagaren inte betala amortering eller ränta på sitt lån.
• Förlänga lånets löptid. Genom att förlänga löptiden för ett lån kan en låntagare sänka sin månadskostnad.
• Ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare. Alla kommuner i Sverige erbjuder kostnadsfri ekonomisk rådgivning hos en budget- och skuldrådgivare.
• Ansöka om en avbetalningsplan. I vissa fall är det möjligt för en låntagare att få en avbetalningsplan (en ny amorteringsplan, ofta med längre löptid och lägre månadskostnad än tidigare). En avbetalningsplan beviljas i regel i situationer när en låntagares ekonomiska förutsättningar har försämrats.
• Sälja en del av sina tillgångar. Smycken, klockor och bilar är exempel på tillgångar som i vissa fall kan inbringa förhållandevis mycket pengar vid en försäljning.
• Samla sina lån och krediter. Genom att samla sina lån och krediter kan en låntagare sänka både sin ränta och månadskostnad.
• Be om hjälp från en närstående. En del låntagare har en närstående (till exempel en vän eller en familjemedlem) de kan be om råd eller ekonomisk hjälp.

Åtgärder om en skuld inte kan betalas under lång tid

Tre exempel på åtgärder för den som inte kan återbetala en skuld under lång tid är att:

• Ta ett omstartslån. Den som har många lån och krediter, eller till och med skulder hos Kronofogden, kan samla sina lån med ett omstartslån. Ett omstartslån kan hjälpa låntagaren att bli skuldfri hos Kronofogden, men också att sänka sin månadsbetalning för befintliga lån. Det krävs i regel en säkerhet i form av en pantsatt bostad eller en borgensman för att ta ett omstartslån med skulder hos Kronofogden.
• Begära ackord på skulder. En låntagare som har skulder som denne inte kunnat betala under en lång tid har i vissa fall möjlighet att få en ackordsuppgörelse. Det innebär i regel att låntagaren betalar en del av sin skuld, och får resterande del av sin skuld avskriven. Låntagaren kan också få sin ränta fryst under en period, givet att det till exempel upprättas en avbetalningsplan. Det går att begära ackord på skulder hos både långivare och inkassobolag.
• Ansöka om skuldsanering. Den som blir beviljad skuldsanering betalar av så mycket som möjligt på sina kronofogdeskulder under några års tid, i regel fem år. Efter att skuldsaneringen är avslutad skrivs den eventuella skuld som återstår av. Att ansöka om skuldsanering är i regel en sista utväg för den som tidigare försökt betala av sina skulder, men misslyckats.

Så undviker man att inte kunna betala sitt lån

En låntagare kan undvika att hamna i en situation där låntagaren inte kan betala sina lån genom att:

• Göra en budget. En månadsbudget över inkomster och utgifter är ett användbart verktyg för att planera sin ekonomi. Ofta finns utgiftsposter som kan minskas eller tas bort för att en låntagare ska ha möjlighet att betala sina lån.
• Betala lån och räkningar först. Utgifter för lån och räkningar bör prioriteras före andra utgifter varje månad.
• Se till att ha en buffert. Det är bra att ha ett buffertsparande som reserv i de fall ekonomin tillfälligt blir sämre. Credwise rekommenderar en buffert som motsvarar 1–4 månadslöner beroende på livssituation.
• Ta lån endast om det är nödvändigt. En låntagare bör endast låna pengar om det är nödvändigt. Att låna pengar till onödig konsumtion (till exempel shopping och nöjen) rekommenderas inte.
• Inte låna mer än nödvändigt. En låntagare bör inte låna ett högre belopp än nödvändigt. Ju högre lånebeloppet är, desto högre blir både månads- och totalkostnaden för lånet.