Vad är en kreditupplysning?

Vad är kreditupplysning?

En kreditupplysning är en rapport från ett kreditupplysningsföretag med uppgifter om en privatpersons eller ett företags ekonomi. Kreditupplysningar inkluderar personuppgifter respektive företagsuppgifter och används vid bland annat kreditprövningar för att bedöma kreditvärdighet.

Varför tas en kreditupplysning?

Kreditupplysningar tas för att få ett beslutsunderlag om en privatperson eller ett företags ekonomi. Syftet med en kreditupplysning är i regel att bedöma kreditvärdighet inför ett avtal med kontinuerliga betalningar. Kreditavtal, elavtal och hyresavtal är några vanliga exempel på sådana avtal.

Tre anledningar till att kreditupplysningar används

Enligt kreditupplysningsföretaget UC är tre viktiga anledningar till att kreditupplysningar tas att:

• Minimera ekonomisk risk och förebygga kreditförlust för kreditgivare. Relevant information om en låntagare ger en kreditgivare större möjlighet att korrekt bedöma risken att låna ut pengar till låntagaren enligt UC (1).
• Skydda låntagare från att ta krediter de inte kan betala tillbaka. Kreditupplysningar visar om en låntagare tidigare har skött sin ekonomi. Det kan enligt UC ge en fingervisning om huruvida låntagaren kommer att kunna återbetala framtida krediter (2).
• Kontrollera uppgifter om en lånesökande och dennes ekonomi. En kreditupplysning säkerställer att informationen om en kund är korrekt. Den förebygger också enligt UC att någon med bedrägligt uppsåt tar en kredit i någon annans namn (3).

Syftet med kreditupplysningar är enligt UC att skydda kreditgivare och företag från kreditförluster samt att skydda privatpersoner från överskuldsättning och bedrägeri.

Vilka typer av företag beställer kreditupplysningar?

Kreditupplysningar beställs av företag och näringsidkare inför kundavtal som inbegriper kontinuerliga betalningar, till exempel:

• långivare och banker
• företag som säljer varor och tjänster med möjlighet att betala senare
• leverantörer av abonnemangstjänster
• hyresvärdar
• arbetsgivare som rekryterar till positioner med ekonomiskt ansvar.

Kreditupplysningar beställs av företag och andra som behöver skydda sig mot ekonomiska förluster.

En kreditupplysning visar oftast kreditbetyg (kreditscore)

En kreditupplysning visar i regel ett kreditbetyg (kreditscore). Det är ett mått på kreditvärdighet baserat på den samlade informationen i upplysningen och sätts av det aktuella kreditupplysningsföretaget. Ju högre kreditbetyg en låntagare har, desto bättre kreditvillkor förväntas låntagaren få.

Kreditupplysningsföretag har olika scoringmodeller, men i normala fall består ett kreditbetyg av ett poängbetyg (till exempel 0–999) och ett omdöme (såsom ”Mycket bra”). Företagets kreditbetyg förmedlas till den som beställt kreditupplysningen och kan användas som underlag för beställarens kreditbeslut.

Vem får utföra kreditupplysningar?

Kreditupplysningsföretag får utföra kreditupplysningar på uppdrag av företag, långivare och andra aktörer som beställer upplysningar. För att bedriva kreditupplysningsverksamhet och få utföra kreditupplysningar krävs normalt tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) (4).

Exempel på kreditupplysningsföretag

Det finns cirka 20 kreditupplysningsföretag i Sverige (5) idag, varav fem välkända är:

• UC: Sveriges ledande affärs- och kreditinformationsföretag. De är marknadsledande i Norden via samarbetet Nordic Credit Allianc UC används av de flesta långivare som erbjuder privatlån och bolån.
• Creditsafe: världens mest använda kreditupplysningsföretag (enligt Creditsafe). Creditsafe används ofta av långivare som erbjuder snabblån (SMS lån) än privatlån eller bolån.
• Bisnode (numera Dun & Bradstreet): ett företag som erbjuder affärs-, marknads- och kreditinformation. De erbjuder huvudsakligen kreditupplysningar för lån och krediter. Bisnode används oftare av långivare som erbjuder SMS lån (snabblån) privatlån.
• Syna: Sveriges äldsta kreditupplysningsföretag grundat 1947. Enligt Synas kundtjänst är Syna specialiserade på att bedöma svenska företags kreditvärdighet och kreditlimit. Syna anlitas i normala fall inte för kreditprövningar inom snabblån, privatlån eller bolån, men däremot för billån.
• Valitive (före detta Decidas): ett dotterbolag till Alektum Group. Flera ledande företag och organisationer finns i Valitives kundkrets, såsom SCB och E.ON (6). Valitive bedriver verksamhet i 16 europeiska länder och presenterar sig som nästa generations informations- och kreditbolag (7).

Av de fem kreditupplysningsföretagen i listan är UC det största.

Kreditupplysningar från UC (UC-upplysningar)

Det finns cirka 95 olika typer av UC-upplysningar och de används i olika syfte enligt UC:s kundtjänst. Kreditupplysningar från UC på privatpersoner delas in i huvudtyperna “mikroupplysning” och “personupplysning”. Internt använder UC namn som består av “UC” plus en siffra, till exempel “UC90”.

Tre typer av kreditupplysningar hos UC

Tre exempel på några vanliga kreditupplysningar hos UC för privatpersoner:

• Mikroupplysning (UC90): innehåller namn, personnummer och adress. Dessutom ingår uppgifter om betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden (8).
• Standardpersonupplysning (UC3): mer omfattande än mikroupplysning. En UC3 ger samma information som en mikroupplysning men även inkomstuppgifter, fastighetsinnehav, äktenskapsförord och tidigare förfrågningar (9).
• Mindre personupplysning (UC13): en sammanfattning av det senaste året. Dessutom betalningsanmärkningar och tidigare förfrågningar (enligt UC:s kundtjänst).

Enligt UC används personupplysningar som underlag vid större lån med högre risk för kreditgivaren (10).

Kreditupplysningar från Creditsafe

Creditsafe erbjuder kreditupplysningar på företag och privatpersoner liksom utlandsupplysningar (11). Leverans kan ske i form av en webbtjänst, en API-lösning eller på fil (12). Hos Creditsafe beställer man inte en liten eller stor kreditupplysning utan alla kreditupplysningar från Creditsafe är kompletta (13).

Kreditupplysningar från Bisnode

Kreditupplysningar från Bisnode kan beställas för privatpersoner i Sverige, hela Norden och för företag i hela världen (14). Bisnodes kreditupplysningar går att integrera i kundernas affärssystem och finns i olika varianter och omfattning beroende på behov (15).

Hur länge syns en kreditupplysning?

Enligt kreditupplysningslagen får en kreditupplysning om en privatperson sparas i 12 månader hos det kreditupplysningsföretag upplysningen begärdes ifrån innan den försvinner (16). Förutom kreditupplysningar (omfrågningar) finns även annan information i kreditupplysningsregister.

Uppgifter i kreditupplysningsregister som gallras

Bland de uppgifter som ska gallras från kreditupplysningsregister enligt kreditupplysningslagen och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) återfinns (17):

• Utlämnande av kreditupplysning. Ska gallras senast ett år efter den dag då kreditupplysningen begärdes.
• Betalningsanmärkningar för privatpersoner. Ska gallras senast tre år efter anmärkningens registreringsdatum.
• Betalningsanmärkningar för näringsidkare. Ska gallras senast tre år efter anmärkningens registreringsdatum.
• Skuldsanering för privatperson. Ska gallras senast fem år efter inledandebeslutet.
• Skuldsanering för företag. Ska gallras senast tre år efter inledandebeslutet.
• Missbrukade kontokort. Uppgifter finns kvar i två år från kreditavtalets uppsägningsdatum.

Uppgifter om privatpersoner, företag och juridiska personer gallras enligt IMY:s regler bort efter 1–5 år beroende på typ av uppgift.

Vad man kan se i en kreditupplysning

I en kreditupplysning kan man se information om personuppgifter, inkomst, betalningsanmärkningar, skulder hos Kronofogden med mera. Även kreditbetyg brukar ingå. Exakt vad som visas i en kreditupplysning kan variera beroende på både kreditupplysningsföretag, kreditupplysningsprodukt och beställare.

Information som visas i de flesta kreditupplysningar

Information som de flesta kreditupplysningsföretag visar i sina kreditupplysningar för privatpersoner:

• Personuppgifter: namn, personnummer, adress, förvaltarskap.
• Allmänna uppgifter: civilstånd, folkbokföring och historisk adress.
• Fastighetsinnehav: ägda fastigheter inklusive deras taxeringsvärde.
• Bolagsengagemang: nuvarande och tidigare styrelseengagemang.
• Årsinkomst: deklarerad årsinkomst hos Skatteverket. Se: Vad är årsinkomst.
• Betalningsanmärkningar: A-mål eller E-mål, antal, orsak och datering. A-mål avser skulder till staten och E-mål skulder till privata företag. Se: Vad är en betalningsanmärkning.
• Skulder hos Kronofogden: skuldsaldo och eventuell skuldsanering. Se: Skulder hos Kronofogden.
• Underskott av kapital: om kapitalutgifter överstiger kapitalinkomster. Se: Vad är underskott av kapital.
• Överskott av kapital: om kapitalinkomster överstiger kapitalutgifter. Se: Vad är överskott av kapital.
• Kreditbetyg: från det kreditupplysningsföretag som använts. Se: Vad är kreditbetyg.

Kreditupplysningar innehåller inte bara ekonomisk information utan även personuppgifter och vissa folkbokföringsuppgifter.

Information som bara visas i vissa kreditupplysningar

Information som bara visas i kreditupplysningar från vissa företag:

1. Beviljade lån och krediter: visas hos UC och för vissa hos Bisnode.
2. Antal kreditupplysningar: visas hos UC och Bisnode. Kreditupplysningarna sparas i 12 månader hos respektive företag.

Olika kreditupplysningsföretag hanterar information om lån och krediter samt om antal registrerade kreditupplysningar på olika sätt.

1. Beviljade lån och krediter i en kreditupplysning

I en kreditupplysning från UC visas information om lån och krediter från UC:s eget skuldregister (18). Kreditupplysningar från Bisnode innehåller i normala fall inte information om lån och krediter – det är en tilläggstjänst enligt Bisnodes kundtjänst.

Creditsafe redovisar inga beviljade lån och krediter i sina kreditupplysningar utan bara underskott av kapital enligt företagets kundtjänst.

Se också: Se mina beviljade lån och krediter

I kreditupplysningar från UC syns lån som tagits via UC

I UC:s skuldregister finns skulder från både långivare som använder UC, och som inte använder UC. Det beror på att långivare som väljer att göra kreditupplysningar via till exempel Creditsafe eller Bisnode ändå kan rapportera skulden ifråga till UC (19). Creditsafe och Bisnode har dock inte tillgång till UC:s skuldregister.

Alla typer av skulder som ges ut av kreditgivare och som rapporteras till UC finns i UC:s skuldregister. Enbart långivare som rapporterar krediter till UC får ta del av uppgifterna. En hyresvärd som beställer en UC får till exempel inte information om lån och krediter (20).

UC används av de flesta långivare som erbjuder privat- och bolån. UC:s kreditregister täcker 100 procent av säkrade lån och ungefär 98 procent av osäkrade lån. Det betyder att UC:s register inte innehåller alla skulder, även om det är mycket omfattande (21).

Nationellt skuldregister utreds som komplement till kreditupplysningar

FI och Konsumentverket vill att Sveriges regering utreder förutsättningarna för ett nationellt skuldregister med låntagares alla skulder (22). Ett sådant register finns inte idag. Regeringen tillsatte år 2021 en utredning som bland annat ska föreslå ett system för ett skuldregister (23).

Konsumtionslån har ökat i Sverige och orsakar betalningssvårigheter för många konsumenter. En samlad bild över konsumenters skuldsättning skulle leda till förbättrade kreditprövningar och färre riskabla krediter enligt FI och Regeringen (24). UC invänder att Sverige via UC redan har ett av världens mest kompletta kreditregister. UC vill däremot att kreditupplysningsföretag ges tillgång till inkassoskulder (så är ej fallet idag) (25).

UC:s konkurrenter Creditsafe, Bisnode, Syna och Valitive med flera (26) välkomnar tanken på ett statligt kreditregister med alla privatpersoners lån. I ett nationellt kreditregister skulle alla kreditupplysningsföretag hitta komplett kreditinformation om låntagare (27). Idag är UC:s skuldregister i det närmaste heltäckande, men får bara användas av UC (28).

Underskott av kapital ger information om lån i kreditupplysningar

Kreditupplysningsföretag som inte för egna skuldregister kan granska en kreditsökandes underskott av kapital för att få fram information om dennes lån och krediter. Underskott av kapital är differensen (skillnaden) mellan en privatpersons ränteintäkter och ränteutgifter under ett kalenderår (29).

Ju högre underskott av kapital en låntagare har, desto lägre kreditvärdighet får låntagaren (allt annat samma). Underskott av kapital redovisas i inkomstdeklarationen och beslutas av Skatteverket. Den som har ett underskott av kapital kan få en skattereduktion för hela eller en del av underskottet (30).

2. Antal kreditupplysningar (omfrågningar)

UC och Bisnode sparar kreditupplysningar i sina respektive register i 12 månader. Ju fler omfrågningar, desto större negativ påverkan har det på kreditbetyget hos båda företagen. Hos Creditsafe påverkar däremot inte antalet kreditupplysningsförfrågningar rating, scoring eller kreditbetyg (31).

Även om antalet omfrågningar hos Creditsafe inte påverkar den lånesökandes kreditbetyg sparas de som historiska data i Creditsafes databaser. Dessa data om omfrågningar är dock inte synliga externt enligt Creditsafes marknadsavdelning.

Är många kreditupplysningar dåligt för ens kreditvärdighet?

Ja, många kreditupplysningar är ofta dåligt för ens kreditvärdighet eftersom det tyder på ett låneaktivt beteende. För en långivare indikerar det att en lånesökande har ansökt om många lån, vilket kan innebära en risk för långivaren (32).

Varifrån kommer data i kreditupplysningar?

Data i kreditupplysningar hämtas från myndigheter eller företag såsom Skatteverket, finansbolag, långivare, kontokortsföretag, Bolagsverket, Lantmäteriet, Kronofogden och Tingsrätten (33). Kreditupplysningsföretag samlar även egna data om bland annat tidigare kreditupplysningar samt beviljade lån och krediter (34).

Lagar och tillstånd kring kreditupplysningar

Kreditupplysningslagen reglerar att kreditupplysningsföretag med tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten IMY får utföra kreditupplysningar (35). Upplysningar om privatpersoner får enligt kreditupplysningslagen (36) och IMY (37) bara lämnas ut till frågeställare med ett legitimt behov.

Ett legitimt behov är när det frågeställande företaget

1. har eller är på väg att ingå ett kreditavtal med den omfrågade, eller
2. i övrigt behöver göra en ekonomisk riskbedömning av denne (38).

Det måste alltid finnas en giltig anledning till att begära en kreditupplysning om en privatperson.

Exempel på när en kreditupplysning får tas

Exempel på när en kreditupplysning får tas är när ett företag ska låna ut pengar, bevilja krediter eller sälja ett telefonabonnemang. En hyresvärd får begära en kreditupplysning på en möjlig hyresgäst. Arbetsgivare som rekryterar till en position med finansiellt ansvar kan också ha ett legitimt behov.

Kreditupplysning utan medgivande är tillåtet

Enligt kreditupplysningslagen tillåts kreditupplysningar utan medgivande från privatpersoner (39). Däremot har den omfrågade möjlighet att i efterhand ifrågasätta en misstänkt felaktig kreditupplysning. I sådana fall ska kreditupplysningsföretaget eller det frågeställande företaget kontaktas (40).

Inget medgivande krävs alltså innan en kreditupplysning tas, men den som begär en kreditupplysning måste alltid ha ett legitimt behov. Det anlitade kreditupplysningsföretaget är ansvarigt för att kontrollera att så är fallet. Om inte något legitimt behov finns, ska inte kreditupplysningen lämnas ut (41).

Går det att ta en kreditupplysning anonymt?

Nej, det går inte att ta en kreditupplysning anonymt på en privatperson. En kopia på kreditupplysningen ska alltid skickas till den omfrågade där det framgår vem beställaren är (42). Personupplysningar får utföras av kreditupplysningsföretag med tillstånd från Integritetskyddsmyndigheten (43).

Upplysningskopia visar vem som har tagit kreditupplysning

Enligt kreditupplysningslagen måste ett kreditupplysningsföretag som tagit en kreditupplysning på en privatperson skicka en upplysningskopia till vederbörande (44). På upplysningskopian ska det framgå vem som tagit kreditupplysningen.

Kreditupplysning ingår i kreditprövningar

En kreditupplysning ingår som en del av en kreditprövning (kreditkontroll). Kreditgivare måste enligt konsumentkreditlagen göra en kreditprövning på den som ansöker om lån. Syftet med en kreditprövning är att pröva om en låntagare kan klara av sitt kreditåtagande (45).

En kreditprövning måste genomföras för i princip alla lån, stora som små, och för lån med och utan säkerhet (46). De uppgifter som samlas in i en kreditprövning kontrolleras med en kreditupplysning, som är ett slags rapport med information om den lånesökande.

Uppgifter i kreditprövningar utöver en kreditupplysning

Det är inte lagreglerat exakt vilka uppgifter som ska ingå vid en kreditprövning, men den kan inkludera:

• Ekonomiska uppgifter som anges i en låneansökan. Inkomster, tillgångar, utgifter, skulder, andra lån och eventuella borgensåtaganden (47).
• Personliga förhållanden som sysselsättning (yrke). Om det finns flera personer i ditt hushåll kan hela hushållets ekonomi utvärderas (48). Även boendesituation och familjesammansättning kan ingå (49).
• Syfte med den ansökta krediten. Informationen kan ha betydelse för hur låneansökan ska bedömas (50). Ett samlingslån kan till exempel få lägre ränta än ett nytt lån eftersom det inte ökar en låntagares totala skuldbörda.
• Kundens betalningshistorik. Huruvida kunden har betalat i tid hos den aktuella kreditgivaren tidigare (51).
• Kundkännedom enligt penningstvättslagen. Införskaffas via kundfrågor, ID- och registerkontroller (52). Inkluderar bland annat information om verklig huvudman och person i politiskt utsatt ställning (PEP). Företag måste ha god kunskap om sina kunder för att motverka penningtvätt och terrorism (53).
• Kontohistorik: Långivare ges tillgång till låntagares kontohistorik. Det är möjligt via EU:s PSD2-direktiv (54). En lånesökande godkänner att ett “open banking”-bolag som Tink eller Kreditz tar del av dennes ekonomiska information. En långivare kan då via kontohistorik se om den lånesökande amorterar på andra lån, liksom om lön betalas in.
• Kreditinformationstjänster från tredje part: kreditinformation i realtid. Företaget CredPoint utvecklar till exempel ett realtidsbaserat kreditregister för att skapa transparens för privatpersoners skulder (55).
• Kvar att leva på-kalkyl (KALP). Skapas av en kreditgivare med hjälp av de ekonomiska uppgifter som samlas in om en kredittagare vid en kreditprövning. Används för att kontrollera om en lånesökande har tillräckligt betalningsutrymme för ett sökt lån (56).

En kreditupplysning är alltså bara en av flera andra delar av en kreditprövning, även om de båda begreppen ibland blandas ihop.